- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Vestmanland /
7

(1904) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Olof Grau - Tema: Västmanland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om Wästmanland i gemen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Wästmanland i gemen. 7

igenom denna tracten af landet. Äfwen så skal i fordna tider
en Segel-led warit utur Mälaren igenom Öresund och Lång-
tora sockn i Upland in i östra sidan af wårt land åt Härnewi
och Thorstuna socknar, hwadan ängarne der i Långtora, igenom
hwilka denna Segel-leden sträckt sig, ännu i dag kallas Lång-
tora-wiken, och et ställe i samma ängar Ryda-holmen (p), samt
den stora ängen i Thorstuna, som ligger på denna tracten,
Thorstuna Sundet: Man menar äfwen, at denna Segel-led här-
ifrån gådt up i landet ända in i Wittinge sockn, hvarest man
uti et stort bärg wid Skattmans-ö Sjön funnit Järn-ringar
inslagna. (q). Sådane Uplandningar och at dessa Segel-leder
i wår tid nu mera ej finnas, måge härröra af hwad orsak man
wil, antingen det kommit igenom watnets årliga förminskande;
så at wåre Sjöar således årligen lemnat oss något af sin gamla
botn at bebo och upbrukas, eller ock derigenom, at Sjöarne
eller watnet fördt med sig Sand, Ler och Sjöwrak, som den
ena tiden efter den andra ökat stranderna och gjordt dem
högre, samt på samma sätt mera och mera fyldt igen och gjordt
Aar och Strömmar grundare, hwarutaf man tyckt, at watnet
sjunkit i Sjöar, Åar och Strömmar undan och at Segel-lederne
således blifwit på många ställen obrukelige: Detta säger jag,
må wara kommit antingen af den ena eller den andra orsaken:
Det hörer ej hit til mitt upsåt.

Lika så är det swårt at säja, om de äldste Förfädren
tagit förr sina hemwist här i wårt land, än i något annat
landskap här omkring, eller ock, om något annat landskap
blifwit förr än detta bebodt. Deras lefnads-sätt i första bör-
jan war ej annorlunda, än at de ömsade det ena boningsrum-
met efter det andra: Så fort som folket ökade sig, så fort skic-
kades nya Folk-swärmar ut ifrån de intagna Landsorter, och
wåre Scandianer woro et så wandrande folk, at de hemma i

(p) efr. Atl. Tom. 1. p. 175. Joh. Arenii diss. de Fierdhundria Ups.
1717. p. 113.

(q) Nu kan man med båtar allenast gå up til Öresunds bron i Up-
land utur Mälaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 24 15:45:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grauwast/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free