Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om Wästmanland i gemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 I. CAPITEL.
tilkom honom det så kallade Upsala öde (d). Men så woro
derjämte i landet månge mindre Riken, Fylken och Herr-
skaper, hwilke hwar hade sina Konungar, Höfdingar och Sty-
resmän: Här woro då, som nu, wisse Härader; men hwart Hä-
rad war gerna deladt i 4 lika delar eller Tio Hundari, hwilke
ord blifwit i sednare tider ofta med hwarannan i wåra Jorde-
Böcker blandade (e). Detta war mäst för en wiss ordnings
skul wid Krigs-färderne, som wårtiden altid företogos, hwar-
wid et wist antal Krigsfolk och skepp af landet borde hållas,
förutan annor nödig gärd, som dertil skulle årligen utgöras (f),
hwarifrån allmogen i sednare tider feck lösa sig med penningar,
då för hwart skepp, som af dem borde utrustas, betaltes fyra-
tio marker, hwilken skatt kallades Ledungs-Lama (g). Hwart
Härad hade sin, hwart Hundari sin och hwarje Fylking eller
Folkhop sin Förman eller Styres-man, och deraf komma de
många namn, som man ännu Wet tala om warit i fordna tider,
såsom: Fylkis-Konung, Fylkis-Höfding, Hundari-Höfding med
mera, hwilke ord med hwarannan böra icke blandas, efter hwar
hade sitt wissa at styra och regera.
(d) Öde eller Od/ betyder egendom/ Wex. descr. Sv. L. 1. C. 3. Loce.
Ant. S. G. L. 1. p. 11. Upsala Öde är så mycket som Upsala egendom.
Detta war ej annat än wissa lägenheter i landsorterna/ som omedelbar-
ligen hörde til Upsala Konunga-Stol/ och war nästan et och samma/ som
i wår tid Kungs-gårdar/ eller eljest Krono-hemman äro. Denna rättig-
het eller inkomst til Konunga-stolen eller Öfwer-Drotta ämbetet i Upsala
inrättade Konung Yngve Frey i Upsala/ som regerade år Christi 200/
med de förnämsta Swea och Göta Rikens inwånares samtycko. cefr. S.
R. H. T. 1. OC. 11. p. 327. OC. 14. p. 401.
(e) efr. Hadorph. Företal til Dal-Lagen. Wex. desc. Sv. L. 1. C.
3. S. R. H. T. 1. O. 7. p. 211. Rudb. Atl. Tom. 3. pag. 317.
(f) Atl. Tom. 3. p. 317.
(g) Wäst. Lagen K. Bl. 12 F1. Wåren kallas ännu här i orten Lå-
dig/ som jag ej wet wara på många orter i Swerige brukeligit. Det är
et och samma som detta ordet Ledung/ hwilket kommer antingen af
Leding’/ härnad/ sjöröfweri/ som altid begyntes om wåren/ eller ock af
Lödjan/ som Fåren då släpper/ eller Lida’/ skynda/ efter denna tiden
tyckes gå fort/ eller Lä, Lå/ Lugn/ emedan stormen ej beswärade de
Sjöfarande (cfr. Verel. ad Herw. p. 53. v. S. R. H. 1. Del. O. S. p. 241).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
