Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Om Köpings Stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 IV. CaAPITEL.
Rådhuset, som står wid Torget wäster om ån och med
sit sammanbygge intager hela wästra sidan af Torget, är up-
bygdt år 1690: har et wackert Torn, med en Timklåcka uti.
Uti Scholan är en Rector och en Collega.
Magistraten här i staden består af en Borgmästare och 8
Rådmän.
Aflönings Staten bestiger sig i denna staden til 3459 dal.
Silfwerm:t, hwilke årligen inflyta 1. af Wägarepenningar.
2. Ståndpenningar och bodhyra. 3. Hamn- och Bropen-
ningar. 4. Mätarepenningar. 5. Åkerskatt. 6. Tomtören.
7. Källare friheten. 8. Sakören. 9. Lötpenningar. 10.
Hag-arrendet. 11. Schol- och Wårdkarls-penningar.
Denna stadens Privilegier äro utgitne af Riks-Förestån-
daren Sten Sture i Örebro år 1474, sedan af Kon. Gustaf
den TI:ste år 1529, Kon. Johan den III:dje år 1568 och 1572,
1583 och 1584, samt af Kon. Sigismundo år 1594: Hwilke
Privilegier widare förbättrades af Konung Carl den IX:de
år 1608 den 12 April, samt ytterligare sedermera stadfästades
af Konung Gustaf Adolph år 1620 och 1624.
Marknad hålles här årligen den 29 Julii, hwilken är be-
kant af Olofsmässo Marknad, och dessutom är här en liten
marknad den 2 Martii hwart år.
Stadens wapn är et Crucifix eller Korss, med twänne
smärre korss på sidorna omgifwit, samt derhos stående förste
bokstafwen af stadens namn, K. Uti det äldsta stads Sigil-
let står i stället för denna bokstafwen K utsatt bokstafwen
R, som är märkeligit. Man kan klart se, att stadens fordna
inbyggare tagit sig til märke och wapn den förrnämda Konung
Olof den heliges wanliga sköldemärke, som han på alla sina
skölder och Krigs-redskap skal burit, nämligen, korss, oförnek-
(t) Den ena Liuskronan är gifwen i testamente efter Rådmannen
Jöns Persson och hans son Bruks-Patron Carl Enstedt år 1707. Den
andra af Handelsmannen i Stockholm Abraham Persson år 1692. Den
tredje efter Borgmästaren Olof Hising i testamente år 1665. Den
fjerde af Eric Jörensson och des hustru Kirstin Nils Dotter år 1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
