- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Vestmanland /
206

(1904) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Olof Grau - Tema: Västmanland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om Första Fögderiet - II. Norrbo Härad - 2. Skärke eller Skäricke Sockn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 VI. CaAPITEL.

Socknen har eljest i förra tider warit Annex til Skultuna här
ofwanföre: Sedan haft sina egna Pastores; men år 1623 blif-
wit Theologie Lectores Priebende wid Wästerås Gym-
nasio: åter år 1650 hafwa Biskoparne blifwit här Kyrkoher-
dar, hwilket waradt til år 1680, då Dingtuna sockn på andra.
sidan om Wästerås, blef deras P rtebende, och särskilde Pa-
stores här förordnade, hwarwid det sedan förblifwit til år
1720, då hon åter af Kongl. Maj:t blef anslagen til Lectorer-
nes Prebende wid Wästerås Gymnasio, som hon nu för
tiden är. Prästegården är 1 helt Krono-hemman om 8 öres–
land; har 9 a 10 Tunnors utsäde årligen och någorlunda äng,
mulbete och skog, samt 2 dagswärks torp på ägorna. Capel-
lans-bolet är 1, Krono om 4 öresland uti Skärkes byn, hwar-
til äro någorlunda ägor. Akerjorden är nästan bättre i Skär-
kes än i S. Ilians sockn; ty hon består här mäst af något lös
lera och swartmylla; men i den andra socknen är hon mera
hård och rödacktig, samt på somliga ställen något sur och
gäsig. Inbyggarena kunde wäl här hafwa tilräckeligen sit
hwilket ingen lärer kunna neka/ som har sedt henne. Hennes egne bygg-
nad röjer hennes ålder tydeligen; ty i sednare tider bygdes Kyrkorne
mera beqwämlige och lämpelige. Tör hända man får gissa’ at hennes
namn Skärke är sammankommit af det gamla Swenska ordet Skära eller
Skiras; som betyder döpa! hwaraf en utaf Kon. Yngvars Söner/ som
förr är omnämd/ och eljest regerade wid år 700 efter Christi Födelse! kal-
lades Skira eller den Döpte/ efter det han antog den Christna läran (v.
supra CO. V. p. 225). Och som Döpelse acten i Christendomens första bör-
jan uti Swea Rike förrättades wid åar sjöar eller källor/ hwadan också
det ordet Funt af Fons, källa/ i wårt Swenska språk förmenes hafwa
kommit (cfr P. Dijkmans Antiqv. Eccles. p. 203); så har samma act äfwen
här kunnat tör hända blifwit förrättad/ och Kyrkan sedan derefter blifwit
upbygd/ hwilken således fådt namn af bägge dessa omständigheter/ Skär
och Kirkia. Skärka eller Skärke deraf sedan sammandragit til et ord.
Skur, Skiör kallades wåra Hedniska förfäders afguda tempel och afguda
hus (v. Loce. Ant. SvioG. L. 1. C. 2. p. 14. efr. Pet. Claus. descr. Norv. OC.
33). Sådant namn torde ock kunna wara första ursprunget til denna Kyr-
kas namn, Bägge wisa hennes höga ålder. Et kors synes på hennes östra
gafwel i muren (se sid. 205), hwilke på de äldsta Kyrkorne/. som blefwo
upbygge wid Christendomens början/ ofta brukades at upsättas, cfr. Per.
Mon. Upl. p. 257 & 259.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 24 15:45:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grauwast/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free