Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Om Andra Fögderiet - I. Siende Härad - 4. Balunda eller Badelunda sockn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Andra Fögderiet. 253
ligger öfwerst norr up i Häradet af de socknar, som här i
Häradet lyda til detta Fögderiet. Hon sträcker sig med
östra sidan ut til Torttuna och Björksta socknar i Ytter-
Tjurbo Härad, med norra sidan til Hubbo och Tilbärga,
med wästra sidan til Wästerås stads ägor samt Mälaren,
och med södra sidan til Kungsåra och Irsta socknar. En
liten å skiljer henne ifrån Irsta, hwilken ifrån Mälaren
går up emellan Hässlö och Gäddholm och så widare ige-
nom socknen åt Närlunda, Långby, Tuna och Myrby ägor
och stadnar nästan i socknens norra skilnad wid Tilbärga. Ifrån
Mälaren, denna wägen up åt Hubbo och Tilbärga, til norra
kanten af socknen är socknen emot en mil lång, och twärt
öfwer emellan öster och wäster ongefär 2/, mil bred. En stor
sandås sträcker sig ifrån söder til norr igenom socknen, hwil-
ken går widare fram igenom Hubbo och Romfärtuna socknar
och är den, som förut i de samma socknar är omtald. Öster
om denna sandåsen, et stycke i söder ifrån Kyrkan brede wid
landswägen, som går ifrån Wästerås åt Upsala, i skilnaden
emellan Tible och Långby ägor, är en stor och ansenlig graf-
tid warit här i Badelund hwilken källa är ännu til finnandes öster om
Kyrkan neder för åsen/ nu ganska liten: Det säjes äfwen; at af samma
källas watn har en Fru ifrån främmande land i fordom tid fådt sin hälsa
och skänkt den stora klåckan til Badelunda Kyrka/ hwilken nu seder-
mera trenne resor skal wara omguten. Dessa Fabler böra nu wäl ej al-
deles förkastas: men det kan ock hända/ at socknen fådt sit namn af
Bad/ på gammal Celtiska det samma som båt på wår Swenska (cfr. S.
R. H. T. 1. p. 51) och Lugn/ Lung; stilla; ty socknen sträcker sig neder
til Mälaren/ hwarest någon Skepshamn i fordna tider kunnat wara; så
at ordet Badlung kan betyda så mycket som en stilla och lugn hamn
för båtar eller skepp/ i anseende til stora Sjön utanföre och Ridön/ der
en större skeps hamn ut i sjön warit. Barkarö sockn/ som ligger midt
öfwer wid sjön/ har på lika sätt fådt sit namn/ hwarom mera framdeles.
Liung en samling af mycket folk (Linköping i ÖsterGötland kallades i
fordna tider Liongaköping af den myckenhet folk/ som der samman-
kommit wid de gamla Landstingen och Handelstider (v. Locc. Ant.
SvioG. L. 2. p. 56. Ej, Lex. Jur. Sv. G. Pp. 49, 99)/ kan ock wara nam-
nets ursprung. Segel-led har warit i fordna tider igenom denna sockn
ut i Mälaren. cfr. supra CO. I. p. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
