Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Om Andra Fögderiet - II. Tuhundra Härad - 2. Dingtuna Sockn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 VII. CaAPITEL.
skilnaden i Hedna tiden emellan Tuhunda-land och Siuhunda-s
land gick här fram emellan Swedwi och denna sockn (1); El-
jest talas här om och berättas för aldeles wist, at watnet i
Mälaren nedre wid södra sidan af socknen, längre i förre tider
stådt uppå landet än nu: Wrak af Farkostar skola der funnits
i kärr wid Slitsta och Kalsäby; så at det tyckes, som den
tiden skolat warit Segel-led ifrån Löfsta byn neder wid Aske-
fjärden och något upåt socknen, der ängar och kärr nu ligga.
Gamle gubbar säja ännu, at der de i sin barndom wadat ut på
botnen i denna sjö eller wittjat sin Fiske-redskap, der gå nu
deras barn fram med lian och slå det bästa gräset. Sådant
säjes oss äfwen i Barckarö här midt öfwer socknen wid Askö-
fjärden, när man wil fråga der efter. En by här i Dingtuna,
som nu ligger tämeligen långt ifrån sjön, heter Fälwik eller
Fjärdwik, Fjälwik, en wik af fjärden, som dit up sträckt sig»
och Fartyg der utan twifwel färdats fram och tilbaka. Jag
wet icke, om sådant bör aldeles förkastas: De gamle kunna
ofta säja mycket, som tjenar oss til uplysning. Men jag har
gådt nu alt för långt ifrån mitt rätta ändamål. Åkerjorden
här i socknen är öfwer alt en stark lerjord, på somliga ställen
mera, somliga mindre frucktsam, alt som hennes skötsel med
flit eller lamhet drifwes, och alt som äng samt betesmark til
boskapens underhållande swarar emot utsädet. Plogen brukas
här mera wid åkerbruket om wåren, än på något annat ställe
i de nu förr beskrefna socknar, och nästan här allmänt öfwer
alt: Orsaken, hwarföre, såsom ock det mera, som til hushåld-
ningen hörer, lemnas w. G. til en annan del. Til större delen
af byarna, i synnerhet de, som ligga midt i socknen omkring
Kyrkan, är ingen skog, utan deras åboer måste skaffa sig alt
hwad de til wedbrand, hägnad, timmer eller gårdfång behöfwa
annorstädes ifrån: det få de mäst i Lillhärad sockn här ofwan-
före, något äfwen i Swedwi sockn. Någre wid norra och södra
sidorna af socknen hafwa-ännu tarfwelig skog; men Timmer-
skog allenast et eller annat Hemman af dem. De skogslöse
Hemmans åboer hafwa ganska knapt och inskränkt utrymme
(1) efr. supra C. p. 11. & 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
