Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Om Tredje Fögderiet - Snäfringe Härad - 3. Swedwi Sockn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Tredje Fögderiet.
förminskad: De som gräfwit här i backen, hafwa i förstone
haft mycket swårt före at komma efter någon sand; ty han
har warit öfwer alt med gråstenar betäckt ock sluten, som
wanligen ättebackarne finnas: De hafwa funnit stora men-
niskjoben och äfwen en hufwudskalle, som ännu haft håren på
sig, uti honom. Denne ättebacke skall kunna räkna sin tid
och ålder ifrån A:o 600 wid pass eller högåldren, eller ock
ännu längre tilbaka; så at han således blifwit nu mera än för
1000 år sedan upkastad (b). Ännu en Ättehög finnes på Eke-
by norra gärde straxt wid byn: der ser man på honom äfwen-
wäl trenne store och höge upreste Runstenar, hwilke ingen
ristning nu hafwa på sig. En Suidur, Konung i Tuhunda
Riket uti hedna tiden, hwilket sträckte sig häröfwer Swedwi,
förmenes eljest wara i en af dessa nu nämda högar tillika med
sin släckt begrafwen (c): Af honom skall äfwen socknen fådt
sit namn Swedwi (d); men det kan wara möjeligit, at det kom-
mit af någon annan orsak (e). Präste-gården här i socknen är
1 helt Krono-Hemman: Har 14 Tunnors utsäde årligen, någor-
lunda äng och betesmark, samt tarfwelig skog. Capellans-
bolet 1/, Krono-Mantal uti Brånsta. Åkerjorden är mäst öfwer
alt god och frucktsam här i socknen: består eljest öfwer alt af
lera. Ängesmarken är icke så särdeles tilräckelig och likaledes
är mulbetet wid Hemmanen så ömse godt och åter somligstädes
swagt nog. Icke månge Hemman hafwa nu mera skog til tim-
(b) efr. supra C. I. p. 37.
(c) v. Atlant. Tom. 3: p. 633. cfr. supra C. I. p. 15.
(d) efr. Atlant. Tom. 3. p. 634.
(e) Swedwi af Swia/ Swedja, bränna/ likasom namnet Swerige för-
menes kommit deraf; ty Oden, som regeradt A:o Christi wid pass 200 och
skal gifwit Swerige namn efter sig/ kallades Suidur/ det är en härjare och
brännare (Atlant. Tom. 1. C. 24. 8. 3. Tom. 1. C. 1. 8. 3). Swi på gam-
mal Schytiska är Sjö/ och wi/ eller wik/ Swiwi Swewi en Sjöwik. Sock-
nen har i fordna tider sträckt sig neder öfwer hela tracten härifrån åt
Mälaren/ der Säby och Kolbäcks socknar nu öster om Kolbäcks älfwen
ligga/ hwilka wist äro yngre och sednare inrättade än denna/ och häraf
kan Swedwi namnet wara kommit. Swewinge härad hette ju hela detta
härad i fordna tider (cfr. supra p. 360)/ och socknen heter ännu Swedwij/
Swewi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
