Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Om Fjerde Fögderiet - Åkerbo Härad - 9. Sjedwi eller Sjäwi Sockn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 IX. CaAPITEL.
mil: Twärt öfwer emellan öster och wäster är hon 1 mil och
somligstädes 12/, mil bred. Hela orten i denna sockn består
mäst af barr-skog, såsom: Gran- Tall- och något litet Löf-skog
der ibland, hwilken upfyller dälderna och bekläder högderna;
så at här under Horizonten intet annat synes än skog, som
täcker landet öfwer alt: Fram wid Kyrkan, som står neder
i södra ändan af socknen wid Sjedwi sjön, synes allenast något
widt fält af åker och små ängar, hwilke höra til Preste-gården,
Sjedwi byn; Tuna, Näs, Laksta och Alfwesta byar: De andre
Hemman, som mäst äro klufne i 2,, 1 och Y,s:de delar, ligga
omkring socknen strödde uti skogsmarken. Här äro månge
sjöar Sjedwi-sjön, Wästlanda-sjön, Misslången, Ihre-sjön,
Ulbo-sjön, Kol-sjöarne, Spaden, Kramp-tjön, Lilla Wålen,
Stora Wålen äro de förnämste, och med de öfrige sjöarne, som
här i socknen finnas, hwilke äro något smärre än desse, skola
wara så månge sjöar, at med små och stora tilsammans räk-
nade, skal antalet af dem stiga til 140 stycken: Ehuru små
desse nu kunna wara, så taga de likwäl bort mycket af sock-
nens förr sagda widd; så at det torra blir just intet så mycket
widsträckt och öfwerflödigt för 26 1/, Hemman-tal, som här ligga.
Det kan äfwen synas likt, at socknens namn Sjedwi kommit af
gamla Scythiska ordet Siau, Sied, som är det samma på wårt
Swenska som Sjö (0). Det säjes, at denna sockn skali Konung
Carl den IX:s tid wid år 1610 blifwit mycket upbrukad och månge
marker upodlade igenom en hop Finnar, som blifwit hit åt orten
skickade och satt sig här neder, hwilke lemnat efter sig namnet
åt Finn-torpen här i socknen. Af detta föregående kan nog-
samt finnas, at denna sockn icke får räknas ibland Sädesbyg-
den, der Landtmannen mäst har sin föda af åker och äng.
Åkerjorden är, utom wid de förr nämda byar omkring Kyrkan,
intet annat än sådan, som de här kalla flot-jord, hwilken be-
står af en med sand- mo- och spiklera blandad mylla, den
sällan betalar åkermannens möda: Likwäl sköter hwar och
en inbyggare här sit det bästa han förmår; ty annars skulle
.sädeswäxten här aldrig räcka til, emedan Hemmanen äro klufne
(0) efr. supra C. I. p. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
