Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägen var det helt annorlunda, då pekade de fingret,
som förut knäböjt för henne; då hånlogo de, som förut
smålett åt henne, och hon måste vandra från sin
rikedom och prakt, dit der ingen glädje finnes.
Med tårfyllda ögon och skälfvände hjerta talade
Elin: — Den vägen vill jag icke vandra.
— Se ned i den sorlande strömmen, och der ser
du den andra vägen! — sade elfdrottningen och sänkte
sin spira mot bäcken.
Elin såg ned i bäcken, och hon såg sig sjelf, klädd
i torftiga kläder, vandra på en väg full af klippor och
törnen, och hon stötte sig mot klipporna och sårades
af törnetaggarna, hennes spis var bröd, hennes dryck
vatten; men vid slutet af vägen var det helt annorlunda,
der öppnade sig den eviga glädjens portar; och hon
lemnade sitt armod för att inträda dit, der allt är ljus
och fröjd.
— Den vägen vill jag hellre vandra — sade Elin,
men suckade, då hon tänkte på klipporna och
törnetaggarna,
— Se upp till himlen, och der ser du den tredje
vägen! — sade elfdrottningen och höjde sin spira mot
skyn.
Elin såg upp, och hennes anlete strålade af barnslig
fröjd, då hon såg den härlighet, som der visade sig.
Från jorden ända upp till himmelen gick en väg genom
oändliga rymder, och der flögo englar upp och ned,
klädda i skinande kläder och med stjernekransar kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
