Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Farväl så länge, mor — sade han och gick mot
dörren med fiolen under armen.
— Hvart går du hän?
— Till bruket.
Gretas ansigte klarnade, och hon nickade gladt. Simon
öppnade dörren och gick.
Nere vid bruket hvimlade det af folk. Midt på den
stora gårdsplanen höjde sig den blomsterklädda majstången,
hvars bekransade armar pryddes af granna fladdrande band
och förgyllda ägg. Invid foten af stången stod ett fat rest
på ända och på fatet en stol. Det var spelmannens plats.
Under lindarne vid gårdssidan stodo trädgårdsstolar i rad, och
der satt brukspatronen med sin dotter Gerda. Bredvid dem
syntes en mängd främmande personer, som voro inbjudna att
tillbringa midsommaren hos den gästfrie egaren af bruket.
Dansen var redan i gång. Spelmannen, en gammal gubbe,
gned strängarne på sin fiol med sådan ifver, att svettdropparne
sipprade fram på hans fårade panna. Att en och annan ton
ljöd falsk och skärande, låtsade ingen om, och endast fröjd
och belåtenhet lyste på allas ansigten. Polskan tog slut, och
gubben spelade upp till en långdans. Brukspatronen och hans
gäster blandade sig bland folket, och snart ringlade sig
folkskaran i än vida, än trånga kretsar kring majstången.
På vägen från skogen närmade sig en ensam vandrare.
Det var Simon, som sakta skred framåt mot de dansande.
Spelmannen tystnade, och långdansen upplöstes i ett
brokigt virrvarr. Simon stannade på kort afstånd från de
andra och tycktes öfverväga med sig sjelf hur han nu skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
