Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det går inte an. Natten blir kall. Res på dig och
följ med mig.
Mjölnaren tog den sjuke under armarne och hjelpte
honom att resa sig.
— Stöd dig nu på mig.
Mjölnaren och den sjuke gingo vägen framåt och hunno
snart till stugan.
Vid åsynen af den främmande reste mjölnarhustrun sig
upp. Lille Lars sprang rädd och gömde sig bakom modren.
— God qväll, mor — helsade mjölnaren.
— Guds fred — svarade hustrun.
— Red till en bädd i stugan åt en stackars sjukling —
återtog mjölnaren.
Hustrun såg med misstrogen blick på den bleke karlen,
som stod der höljd i trasor och stödd vid mannens arm.
Nästa ögonblick gick hon in, följd af mannen och den
främmande. Lars sprang före henne in och satte sig tyst uppe
1 hörnet vid spisen.
Mjölnaren förde den sjuke till en stol och bad honom
sitta. Hustrun kom med en mugg vatten och bärsaft och
bjöd honom dricka. Han drack, och då han med darrande
hand räckte muggen tillbaka, sade han sakta: — Tack!
Bädden blef i ordning, och den främmande lade sig,
sedan han likväl först sagt mjölnaren hvem han var och
hvarifrån han kom.
Hans namn var Bengt, och han hade haft tjenst hos en
förmögen bonde i en af grannsocknarne. De sista månaderna
af tjenstetiden hade han varit sjuk, och sedan var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
