Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsets källa poom af C. Boberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I alla tider dikten har besjungit
En källa, full af evig ungdoms kraft.
På alla språk dess lof kring jorden klungit,
Bland alla folk den siare har haft.
Och törsten, som i allas själar brände,
Den anslogs jämt af skaldens glada: kom! —
Hvar källan låg, man dock ej riktigt kände,
Ty dunkla voro lärorna därom.
Nu har dock källan sprungit fram i dagen,
Den är ej mer af vantrons töcken skymd;
Se’n Kristus dog, för våra synder slagen,
Den öppen är som himlens blåa rymd.
Vid korsets fot den flödar, full af hälsa,
Och friska rosor växa kring dess rand.
Från törstens kval den vill vår ande frälsa
Och lösa själen utur syndens band.
Den källans lof må hvarje röst besjunga,
Dess kraft, dess skönhet utan like är;
Dess dryck har löst mång’ tusen dumbars tunga
Och skingrat tvifvel, sorger och besvär,
Dess våg har renat månget fläckadt sinne
Och hoppet födt i mången fridlös själ. —
En glädjens vår slog åter ut där inne
Med stilla susning om ett evigt väl.
Hvar lyser väl en mera härlig dager,
Än där Guds kärlek huldt mot världen ler?
Hvar finns en bild så rik, så ren, så fager
Som denna bild, oss korsets källa ger?
O yngling, kom och två din unga panna
I denna bölja, svällande och klar,
Och syndens märke skall där icke stanna,
Men nådens skimmer stilla dröja kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
