Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julrosen, poem af Betty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När hösten svartaste mörker tömmer
I regntung luft öfver disig nord
Och solen trött åt en tårdränkt jord
Bak österns portar sig gömmer;
När kölden med frostiga fingrar skrifver
Sin dom, att höstblommans tid är slut,
Och sänder se’n döden med hvässadt spjut,
Som stygn på stygn henne gifver;
När dagen håglös i öster dröjer
Och knappt en sömndrucken blick slår opp
Och strållös sol, lik ett slocknadt hopp,
Sin lampa blott skymtvis röjer;
Då brister plötsligt från årets blomma
Dess hölje, som mörknat af jordens stoft,
Och djupt från dess inre ett sällsamt doft
Sig sprider i rymder tomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
