- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
45

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

485

siande lager; talande källan är tyst: dess sorlande vatten
förrunnit». Det senaste kunde dock knappt vara riktigt;
ännu i dag rinner Kastalia (se d. o.) och ännu växer
det lager i dess närhet.

Genom grekerna i Italien fingo romarna under Tarqu
inius Tyrannens tid kännedom om Apollon. År 432
f. Kr. erhöll A. medicus sitt första tempel i Rom och
efter Hannibalskriget dyrkades han ivrigt i Italien.
Augustus byggde åt A. ett praktfullt tempel på Palatinen;
där förvarades även de Sibpyllinska böckerna, (se Sibylia)
av Quindecimviri sacris faciundis. Under den romerska
kejsartiden blev solguden (»den obetvingliga solen,
solkonungen») småningom den förnämste, ja stundom den
ende guden; jämte Kristus dyrkades han av
Konstantinus den store och var fursten i kejsar Julianus’
gudavärld. Att den sköne guden skulle vara ett kärt ämne
både för dikten och konsten, vilka i sin tur först gåvo
hans gestalt och skaplynne deras fulla utbildning, var
ju naturligt. Konsten följer sin vanliga utvecklingslinje
i den grekiska fornåldern och gör A. i början till en
skäggig man, men övergår snart till en annan typ, en
obeklädd skägglös yngling; så t. ex. den arkaiska Apollon
från Tenea. Sin idealgestalt vinner guden genom andra
attiska skolans store mästare, Skopas och Praxiteles.
Dit hör Apollon Musagetes i Vatikanen och i Minchen
(»Musa Barberini») samt statyn i Kapitolinska museet
i Rom. VWidare den ödledödande A. i Vatikanen, den
s. k. Apollino i, gli Uffizi i Florens och, mest berömd
av alla, A. di Belvedere i Vattikanen, som måhända
framställer A. som avvärjaren av det keltiska anfallet
på Delfoi 278 f. Kr. och som starkt påverkat Sergels
staty av Gustav III på Stockholms Skeppsbro Jfr Dafne
och Helios.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free