- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
69

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

Belos är ej annat än ett grekiskt namn på den
semitiske Baal, införd i de grekiska sägnerna om Danaos
(se d. o.) och danaiderna, där han är Poseidons och
Libyas son. Stundom är han densamme som guden
Kronos, stundom uppfattas han som assyrernas, stundom
som Egyptens konung. Han är i alla händelser en
representant för det semitisk-egyptiska inflytande, som gjorde
sig gällande i Grekland under det mykenska tidsskedet,
sålunda före den doriska vandringen.

Bona Dea (»den goda gudinnan»), som hon officiellt
kallades — hon hade även ett endast för de invigde
bekant namn — var en italisk gudom, av samma väsen
som Fauna, Maia och Ops (se d. o.). Hon representerade
jordens och kvinnornas fruktsamhet. Därför finner man
bilder av henne framställda med ett litet barn och en
spädgris. I hennes tempel i Rom på Aventinus och
på andra ställen i Italien uppföddes ormar (läkekonstens
symboler) och förvarades helande örter. I1I det
aventinska templet firades dess invigningsdag, den 1 maj.
Ingen man fick beträda hennes tempel och vid den
stora festen till hennes ära, som hölls natten mellan
3 och 4 december i konsulns eller pretorns hus, under
ledning av vestalerna och husfrun, fick ingen varelse
av hankön vara närvarande. Under kejsartiden urartade
dessa fester till utsvävningar.

Boreʹas (£or7aʹs), nordanvinden, som av grekerna göres
till son av titanen Astraios och Eos, morgonrodnaden.
Han hade sin boning i Salmydessos i Thrakien vid
Svarta havet. B. hade till gemål Oreithyia. Med henne
hade han de båda sönerna Kalais och Zetes, de s. k.
boreaderna, och döttrarna Chione och Kleopatra. B.
fick under perserkrigen ett altare vid Ilissos, emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free