Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C
Caduʹceus (sv. Kaducé) se Hermes.
Cameʹne (äldre Casmeʹne av Casmen — Carmen, sång),
den porlande källans gudinnor, dyrkades jämte Egeria
(se d. o.) i en lund utanför capenska porten i Rom.
Så småningom sammansmälte C. med de grekiska
sånggudinnorna (se d. o.).
Caproʹtina, romerskt binamn till Juno. På »nonz=»
i månaden OQuinctilis, (den 7 juli) firades till ära för
denna form av Juno en fest, där slavinnorna spelade
huvudrollen; de kunde då för en gång tillåta sig
åtskilligt och höllo en av offer beledsagad måltid under
vilda fikonträd. Sannolikt var det ursprungligen en
fest till ära för den kvinnliga fruktsamheten. Senare
satte man den i sammanhang med festen. Poplifugia,
till minne av romarnas flykt vid gallernas inbrott, då
slavinnor skulle räddat staden genom en eldsignal från
ett vilt fikonträd. Att dessa konstruktioner, till
förklaring av ett dunkelt sammanhang, ej ha det ringaste
historiskt värde, är självklart.
Caʹrdea, romersk semon (skyddsgudomlighet) för
dörrhakarna d. v. s. huset och familjen, i synnerhet
för de späda barnen, som hotades av strige (vampyrer).
Huruvida C. är samma gudomlighet som Carxa är
ovisst. — Snarare syntes den senare, som hade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
