Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G
Gaia (Ge), jorden, blev hos grekerna aldrig någon
verklig gudom; hon var länge mera ett poetiskt och
filosofiskt begrepp. När hon tänkes som gudamakt, har
hon i början inga tempel, men väl någon gång offer
(ett svart lamm). Hon framgick ur Chaos. Som
jungfru födde hon Uranos (himlen, indiernas Varuna) och
Pontos (havet), titaner, kykloper och många jord- och
havsvidunder. I Athen dyrkades hon ock som
gudinna för välsignelsen med barn, men även som dödens
gudamakt, som återfordrar alla varelser, som kommit
från henne. Innan Apollon gav orakel i Delfoi, hade
G. gjort det.
Galateiʹa (lat. Galareʹa), en sicilisk nymf, som älskades av
kyklopen Polyfemos (se d. o.). Enligt en saga
tillbakavisade hon den otympliga friaren, som därpå utgjöt sin
smärta i kärlekssånger. Enligt en annan hörde hon
hans böner, och paret gav upphov till galaternas folk.
Konsten har ofta behandlat sagan, så t. ex. på flera
väggmålningar i Pompeji, på vaser och sarkofager och
i nyare tider t. ex. i Farnesina i Rom.
Ganymeʹdes, son av den dardaniske konungen Tros
(trojanernas stamheros), var så skön att Zevs i gestalt
av en örn eller genom sin örn förde honom upp till
Olympen, där han tjänstgjorde som övergudens
mun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
