Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
(se d. o.) och där firades till deras ära en ärlig fest
(J/useza).. Namnet användes redan tidigt som en
beteckning för skaldekonst, t. ex. »Helikons blomster» o. s. v.
Heʹlios, solguden, är hos Homeros en underordnad
gudomlighet, gudarnes spejare. Senare får han mesta
dels vika för Apollon (jfr d. o.) och hans dyrkan begränsas
till Korinthos, Rhodos och några få andra orter.
Skalderna, som ju i allmänhet skapade gudarnes yttre
gestalter, framställa II. som en skön yngling med
strålande ögon och svallande lockar, täckta av en
guldhjälm eller strålkrona. I öster hos aithioperna stiger
han upp ur Okeanos, far med sitt fyrspann tvärt över
himlen och varje kväll gär han till vila i sitt palats,
som ligger vid västra randen av Okeanos i en härlig
park, vakt:d av Hesperiderna, nattens döttrar. Olika
meningar rådde, huru han kom tillbaka. IL. är
allseende, han åberonpas lika väl som Zevs, den ljusa
himlens gud, vid cdvivning. På Sicilien har han sina
boskapshjordar, sju till antalet, med femtio kor i
vardera, tillsammans sålunda lika många som dagarna i
det ursprungliga året, månåret. Han kallas ofta »den
i höjden gående», Hyperion, med vilket namn dock
ofta betecknas hans fader av titanernas släkte. Bland
hans söner är Faéton (»den glänsande», ursprungligen
ett av H:s binamn), vilken föll och slog ihjäl sig, då
han fått låna faderns vagn, men ej kunde styra det
ystra fyrspannet. Åt H. offras nötkreatur, får, getter
och vita hästar. So/ är den italiska solguden, på
vilken så småningom alla myter om H. överflyttas
och som bl. a. dyrkas såsom beskyddare av
kappkörningssporten. Under österländskt inflytande blir
solens (»solkonungens») dyrkan småningom kejsar- och
riksreligion.. Konsten behandlar honom ofta liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
