- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
140

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I J

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

denna gudomlighet uppfördes, måhända under Marcus
Aurelius, ett tempel på Capitolium.

Inkubationer, se Åsklepios, sid. 58.

Ino, dotter av Kadmos, maka till Arkamas (se
d. o.). Förföljd av denne störtade hon sig jämte
sin son Melikertes i havet från en klippa mellan
Megara och Korinthos. Moder och barn rädda sig
emellertid på en delfin. Båda (numera kallade
Levkothea och Palaimon) dyrkades som sjögudar,
hjälpsamma mot nödställda människor. Romarne
identifierade I. med Matuta (se d. o.).

Intercidoʹna, hos italikerna en av de
gudomligheter, som skydda barnaföderskorna och deras barn
för överfall av skogsrået (se Silvanus).

Io (grek. den vandrande) var dotter till Inachos (se
denne). Zevs älskade henne, varför den svartsjuka
Hera förvandlade henne till en ko och lät den
tusenögde Argos (se d. o.) strängt bevaka henne. Sedan
denne dödats av Hermes, lät Hera henne stickas
av en broms, så att hon i sin djurgestalt rasande irrade
genom hela Asien och Europa. Senare tiders saga om
Ios irrfärder är ett helt litet sammandrag av dessa
’tiders geografiska kunskaper. Slutligen finner hon ro
i Egypten, återfår av Zevs människogestalt och föder
Epafos, som blir konung i Egypten. Sannolikt är
sagan en efterklang av den egyptiske legenden om
Hathor, mångudinnan med kohornen och en rund skiva
mellan dem: stundom framställes Hathor i hel
kogestalt. Argos skulle vara en symbol av stjärnhimmeln,
som av Hermes, den molnförande vinden, utsläckes.
Konsten behandlar . ofta Iosagan; särskilt ryktbar är
fresken i »Livias hus» på Palatinen i Rom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free