Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
till öarna, Grekland och Italien. De bildliga
framställningarna av honom äro efter vårt begrepp ej
passande. De få ofta göra tjänst som fågelskrämmor.
Prokruʹsteo se T7hesevs.
Promethevʹs (grek. »den förtänksamme» lat.
Promeʹfheus), var son av titanen Iapetos (se d. o.) och Devkalions
(se d. o.) fader. P., som var gramse på gudarne, stal elden
från dem och gömde den i en ihålig stav. Då beslöt
Zevs att för jämviktens skull sända människorna ett ont
lika stort som elden var ett gott och en förutsättning för
all kultur. Så skickade han ned Panrdora (se d. o.), som
Epimethevs (den »efteråt tänkande», se d. o.)lät lura sig att
taga till hustru. P. fick sitt straff.. Zevs band honom
med oslitliga band vid en pelare och lät en örn
dagligen äta hans lever, som under natten växte igen, till
dess Herakles, med Zevs’ tillstånd, äntligen dödade
örnen. Den djupsinnige Aischylos gav en annan gestalt
aåt myten i sin trilogi, där han behandlar P. och av
vilken vi äga kvar det mellersta skådespelet, Den
fjättrade P. Denne är son av Themis och känner
därför framtidens alla hemligheter. I titanernas kamp
mot gudarne, hjälper P. Zevs, men då denne efter
segern vill förgöra det dåliga människosläktet för att
skapa ett nytt, varkunnar sig P. och stjäl åt det på
Lemnos från Hefaistos den kulturbringande elden. Till
straff därför bindes han vid en klippa på Okeanos’
strand. Han tröstar sig därmed att, när Zevs får en
son med en gudinna, som han ej vill nämna, skall
denne störta sin fader. Inga hotelser kunna förmå
honom att nämna gudinnans (Thetis’) namn. Då slungar
Zevs honom med sin blixt ned i Tartaros: P. utbrister:
»Ovädret begyns; det blir sanning hans (den varnande
O
Hermes’) ord : jord skälver å grund; ur dess rämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>