- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
211

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

kamp utspann sig om hans lik. På Zevs’ befallning
smörjer Apollon den döda kroppen med ambrosia och
låter tvillingbröderna Sömn och Död föra den till Lykien.
Senare berättas andra sagor om S. Han är i dem
broder till Minos, son av Zevs och Furope, erövrar
Lykien och lever tre människoåldrar.

Satuʹrnus, »såningsmannenm», var en fornitalisk
såddoch skördegudomlighet, gemål till Ops (se d. o.). Jämte
denna hade han ett tempel vid foten av Capitolium,
som ansågs vara uppfört av konung Tarquinius d. y.
Hans fest, Saturnalia inföll den 17 december och
motsvarade i många stycken vår jul. Bl. a. gav man
varandra gåvor, isynnerhet vaxljus (cerez) och dockor
(sigillaria), hade bjudningar, där man spelade om
småsaker, vanligen nötter, fruktbarhetens symbol. Slavarne
sutto vid husbondens bord och fingo först av
välfägnaden, betjänade av sina herrar och husmödrar.
Snart nog sammansmälte S. med den grekiska Kroznos
och man uppfann osmakliga myter för att förklara
sammanhanget, bl. a., att Kronos skulle, sedan han störtats
av Zevs, kommit till Latium, där härskat som konung
under guldåldern och sedan försvunnit. Jfr Kronos.

Satyrer äro nymfernas (se d. o.) manliga motbilder.
De uppträda i Dionysos’ följe i äldre tider som fula
» skogsdjävlar» med trubbnäsa, borstigt hår, bocköron
och en liten nätt svans. De bebo liksom nymferna,
vilka de ständigt förfölja, skogen och bergen. De
äro liksom faunerna kvinnogalna, vinbegärliga, rörliga
till dans och hugfällda för alla möjliga spratt, såsom
medeltidens Puck; människorna skrämma de liksom
Pan på många sätt. Deras dans kallas Szkinnis, den
förekommer i det grekiska s. k. satyrdramat, vilket
gavs efter tre sammanhöriga tragedier, för att
»upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free