Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes han iklädd en skrud af skimrande fiskfjäll och
med en kappa af sjögräs öfver sina skuldror. Kring
hjessan slingrade sig en krans af näckrosor, och i ena
handen höll han en harpa af guld med silfversträngar.
— Det är jag, som är Strömkarlen! — sade han,
och sä knäppte han på harpans strängar, så att det
klingade likt vågornas sorl, när de bryta sig mot stranden.
Sven kände sig så innerligt lycklig öfver att en
gång få se Strömkarlen, som han så ofta hört berättas
om, och med återhållen andedrägt lyssnade han till
Strömkarlens sång:
Och här har jag suttit i tusende år
Vid stranden och väntat på dig,
Ty Herren skall gifva mig nåd, när jag ser
Ett barn, som vill bedja för mig.
Och när jag fick skåda ditt anlet’ en dag,
Då tänkte jag: kommen han är
Den lille, med oskuld i hjerta och sinn’,
Som frälsning, åt Strömkarlen bär.
Så knäpp dina händer till samman, o Sven,
Vid bönens välsignade ljud!
Mitt namn på din tunga skall rena min själ,
Och jag får dig följa till Gud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
