- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
20

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 KAP. III. QVANTITETSLÄRA.

liga tillvaron af en bland ofvannämnda svaga konsonanter?). Vid
andra, der detta icke är fallet, torde förlängningen hufvudsakligen
få förklaras ur den hos liquidae inneboende förmågan att i
motsats mot andra konsonantljud kunna förlängas eller likasom uttänjas
mellan två vokaler (Dauerlaute). Detta antagande bestyrkes deraf
att liquidan 0 äfven hos attiska skalder, der hvarken inverkan af
digamma eller någon förlängande kraft hos den metriska ictus gerna
kan sättas i fråga, ofta blldar positionslängd, då den står l’bor_]an
af ett ord t. ex. παρὰ ῥείϑροισι Antig. 712, dvo δοπάς Eur.
Hel. 1090 ?), samt v1d augment och i sammansattnlnoar äfven
skrifves dubbel t. ex. ἔρρωγα, ἄρρηκτος, αἱμορραγής.

2. Ytterst vanlig är äfven metrisk förlängning af kort
konsonantisk stafvelse, isynnerhet oc och ov framför begynnande vokal
i nästa ord ἰ. οχ. μαχησαμιενῆς ἐπεὶ 1]. ΑἹ 158, ἐπερχόμενῆν,

OM A 535. Om dessa förlängningar kunna förklaras genom
förlängning af slutkonsonanterna g och » medelst den följande
γοkalens attraktionskraft, är tvifvelaktigt redan af den orsaken, att
förlängningarne talrikast. förekomma vid versens hufvudcegsesurer ($
74), hvilka dessutom ofta äro förstärkta genom interpunktion ?).

Afven hos Pindarus, ehuru vida mera sparsamt än hos
Homerus och öfriga epici, förekommer kort stafvelses användande
såsom metrisk längd t. ex. ἰδέιιεν. ἀλλὰ ΟἸγπιρ. ΧΠῚ, 109;
χορὺν ἐν Ῥγ. IX, 114. Hos de attiske dramatici är detta ytterhgt
sällsynt och förekommer hufvudsakligen vid personvexling, utrop,
tilltalsformler och i passionerade lyriska strofer, isynnerhet vid
dochmisk rytm, t. ex.

V — VWM — MM o ῳ .-..

Απὶ. ἴτω γόδς. Ism. ttw δάκρυ. Sept. 964.

N — — W O wW ww = W

U παῖ Διός, ἐπίκλοπος πέλει. Ἐ. 194.

NW ww ww W — wW ww — W —

ἀγετέ μ OTL TAYDG, ἄγετέ μ᾽ἐκποδών. Απίϊρ. 182.

3. Metrisk förlängning (under inflytande af ictus) i annan
stafvelse än slutstafvelsen förekommer hos Homerus och andra
epiei ofta af sådana ord, som ej på annat sätt kunde inpassas i

!) Hoffmann Queestiones Homerice 1I p. 110 ff. La Roche Homerische
Untersuchungen p. 46 ff.

2) Hithörande ställen hos tragici äro samlade af Rumpel i Philol. XXV p.
477 ff. Rumpel visar att förlängning inträffar något oftare än förkortuing.
Ställenas antal är 20 mot 16. Hos comici deremot är enligt Mein. Hist. crit.
Com. I. 70 stafvelsen alltid lång.

3) En grundlig och skarpsinnig utredning af de metriska förlängningarna
hog Hom. med hänvisningar till äldre urdersökningar finner man hos Hartel
Homerische ”Studien 1873.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grmetrik/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free