Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Cæsur, τομή, διαίρεσις
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 . CBSUR. τομή, διαέρεσις.
sätt skulle sönderfalla i lika många delar som den
innehåller ord.
2:0 Att cesur icke ens kan förekomma mellan ord,
hvilka antingen genom sin syntaktiska ställning eller de
för språket gällande accentuationslagarne äro så nära
förenade, att något röstuppehåll mellan dem ej kan komma i.
fråga. Utesluten är derföre caesuren först och främst
framför enklitiska ord, vidare mellan prepositioner och deras
casus, artikeln och dess nomen etc. ͵
8 47. Α. Dieresis användes hufvudsakligen att i längre,
af två kola sammansatta, verser utmärka gränsen mellan
de båda kola. Om, såsom ofta är fallet, de båda koläa hafva
lika omfång, och versen således genom digzresis är delad
i två lika delar, benämnes denna cesur äfven cesura media.
Om dizeresis förekommer annorstädes i versen än på
gränsen mellan de båda kola, är den oftast rent tillfällig och
har för versbyggnaden ingen betydelse. Dock får den icke
upprepas många gånger i samma vers, emedan derigenom
versfötterna skulle alltför mycket isoleras från hvarandra
och till följd deraf metern blifva slapp och
osammanhängande. De grekiske metrici benämna sådana verser, då
de någon gång påträffas, uözödévJua t. ex. Il. A 214:
ὕβριος | εἵνεκα Ϊ τῆσδε, σὺ 1 δ᾽ἴσχεο | πείϑεο | δ᾽ ἡμῖν
och följande vers hos Ennius:
Sparsis | hastis | longis | campus | splendet et | horret.
& 48. B. Podisk cesur har en mot dizeresis motsatt
verkan och bestämmelse: Den inträffar alltid inom en
verstot och följaktligen äfven inom ett kolon, och
åstadkommer en afskärning af dessa rytmiska tidsafdelningar. Men
då det efter casuren, vidtagande ordet ofta med en eller
flera af sina stafvelser sträcker sig in i nästa versfot, blifva
versfötterna på sådant sätt likasom sammankedjade med
hvarandra. Genom den podiska cxesuren verkas med andra
ord en brytning mellan de rytmiska tidsafdelningarne
(versfötterna eller takterna och kola) och afdelningarne i det ,
språkliga övJuiödnerov (orden och satserna), hvilken
brytning, då den genom rytmiskt föredrag (scandering)
öfvervinnes och upplöses, i hög grad:bidrager att åt
versbygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
