Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 KAP. IX, B. JAMBISKA VERSER.
1. För alla tragici gemensamt gäller, att anapäster i
andra, tredje, fjerde och femte foten endast kunna bildas
af nomina propria !), men i första foten äfven af andra ord.
2. Hos /Eschylus förekommer emellertid anapäst i det
inre af versen blott på ett enda ställe, Sept. 569
ζΖμφιαocw (i femte foten), hvaremot ]Eschylus på flera ställen,
för att undvika anapäster, gifvit nomina propria en från
den vanliga afvikande form. Hos Sophocles stå anapästerna
något oftare, dock aldrig i andra foten, och bildas endast
af sådana nomina propria, som ej på annat sätt kunna
inpassas i den jambiska versen, t. ex. Uvriyovn Oed. Col.
511, 5601, “᾿ππομέδοντ᾽ 15171, Ευρυδιπην Antig. 1180. Äfven
i de Euripideiska trimetrarne äro -fertalet anapäster af
detta slag. Dock förekomma derjemte åtskilliga utan
metriskt nödtväng, t. ex. HMivvawr Herce. Fur. 220, Zalauic
Hel. 88, Otvoucov Iph. Taur. 825.
3. Med afseende på anapästerna i trimeterns första fot
har Hermann ?) iakttagit, att i den äldre tragedien alla tre
stafvelserna tillhöra samma ord, vanligen ett trestafvigt, t. ex.
ποταμῶν Äsch. Prom. 89, ixértnv Eum. 92, stundom äfven
» ett flerstafvigt, t. ex. adauavrivwur Prom. 6 och 64,
ὀλολυγιμόν ϑορί. 268. Vidare får detta anapästiska eller
anapästiskt börjande ord icke vara en augmenterad verbalform.
Undantag från dessa reglor träffas först i Soph. Philoctetes,
ἐκέλευσ ὕὉ44, τὸν ἔσον χρόνον 198. Αἰνθῃ hos Eurlpldes
äro, i förhållande till det stora antalet af anapästiskt
begynnande verser, undantagen temligen fåtaliga, t. 6Χ. παρ᾽ ἐμοί
Iph. Aul. 646, ei τῷ Hel. 1234, ἔτεκον μὲν Herc. Fur. 458.
Deremot brukar den äldre tragedien stundom, för att
undvika den anapästiska taktformen, på episkt vis utelemna
augmentum syllabicum. Hufvudsakligen förekommer detta
i de till den episka stilen sig närmande s. k.
sändebudsberättelserna (önoews ἀγγελικαί), ἴ. 6χ. παίοντ᾽ Ῥοῖ8. 416,
ι’}ετο Choeph. 738, yoäcro Oed. R. 1248.
—L — —
!) Visserligen träffas stundom i handskrifter och äldre editioner på dessa
ställen anapäster äfven af andra ord, men dessa äro genom en välgrundad
emendation undanröjda. Se Mäller p. 1"2 130, 144.
?) Hermann Elementa doctr. metr. p. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
