Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 . KAP. IX, B. JAMBISKA VERSER.
detta beqvämt sjelfsvåldiga slag har man kallat versus Italici. De
begagnas af de äldre dramatici, tragici så väl som komici, och
bibehöllo sig ännu på Varros tid (Satura Menippea). En reform
till närmare öfverensstämmelse med de grekiska mönstren
genomfördes af Catullus. Men äfven bland de yngre har en och annan
(t. ex. fabeldiktaren Phsaedrus) hållit sig till det äldre, beqvämare
maneret.
Att de äldre romefske skalderna i senaren, likasom i den
trokaiska tetrametern och öfver hufvud i dramats stichiska versformer,
sträfvat att så mycket som möjligt bringa ordaccenterna i
öfverensstämmelse med rytmens ictus och sålunda intagit en
förmedlande ställning mellan qvantiterande och accentuerande
versbyggnad, har alltsedan Bentleys tid varit en gängse åsigt, hvilken flera
af senare tiders förnämste filologer (Hermann, Ritschl, Fleckeisen)
närmare utvecklat och fixerat; men riktigheten af hela denna teou
bestrides af Corssen och Madwg 1),
& I61. Genom abnorm förlängning af sista versfotens arsis
uppkom den s. k. haltande trimetern (Trimeter claudus, χωλός,
σκαάζων, χωλίαμβος), äfven efter sin uppfinnare benämnd
Hipponacteus (jmfr den haltande trok. tetrametern, $ 132):
s — e M V e e er c e n
ἀκούσαϑ’ ᾿ἹΙππώνακτος " οὐ γὰρ ἀλλ’ ἥκω (OHipp. fr. 13).
Femte fotens thesis upplöses icke, och vanligen är denna
versfot en ren jamb. Dock har redan Hipponax sjelf på detta
ställe användt spondé. Att denna haltande versform, likasom fallet
var med den s. k. hexameter uetovpogs, från bor_]an skapats för
att åstadkomma en komisk och parodierande effekt, är tydligt.
Men sedermera, 1 synnerhet under den Alexandrinska tiden, (hos
Callimachus, Apollonius, Babrius m. fl.) blef den såsom ett särdeles
populärt versmått använd äfven för andra ändamål. I Babrii
choliamber är alltid näst sista stafvelsen accentuerad. För tragedien
var den choliambiska versen naturligtvis alldeles otjenlig, och äfven
i komedien, som eljest ofta och med förkärlek upptagit versformer
från jambograferna, synes den ej hafva vunnit burskap.
Visserligen anföres hos Priscianus de metr. Ter.’ p. 427 K. två
choliamber af komikern Eupolis, men dessa äro tydligen en
parodierande efterbildning efter en vers af jambografen Aranius. En
choliamb träffas dessutom i ett lyriskt parti hos Aristophanes
(Lysistr. 1302).
ι
!) Corssen, Aussprache Vokalismus und Betonung der lIat. Sprache 11, 400
—470. V[adng, Kortfatted Greesk Metrik p. 26 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
