- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
273

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTITHETISK KOMPOSITION. 273

gång ovisshet om de längre versernas rätta uppdelning i
kola, hvarpå ju de eurytmiska konstruktionerna ytterst
skulle hvila, och hvilken indelning, såsom sammanhängande
med den musikaliska satsbyggnaden, först i melodien
kunnat framträda med full klarhet.

$ 292. Sinnet och böjelsen för symmetrisk motsvarighet är
ett genomgående karaktersdrag på alla områden af grekernas konst.
Inom den bildande konsten har detta symmetriska sinne till en
början framträdt såsom en stel parallelism, hvilken först
småningom bhunnit uppmjukas och sammansmältas med det organiska
lifvets fria mångfald till fulländad harmonisk skönhet. Inom
skaldekonsten har samma symmetriska sinne funnit sitt mest fulländade
uttryck dels i den inom den egentliga chorlyriken utbildade och
sedermera äfven på dramats lyriska partier tillämpade antistrofiska
responsionen, dels i de särskilda strofernas inre eurytmiska
byggnad, hvarom föregående paragrafer handla. bDen har emellertid i
sjelfva verket gjort sig gällande långt utom dessa gränser, och
knappast gifves något område af grekisk poesi, der den icke mer
eller mindre tydligt kan spåras l).

Att hos Homerus ett verkligt strofiskt kompositionssätt kan
uppvisas på ett eller annat ställe af mera lyriskt innehåll, har
redan blifvit påpekadt i $ 262. Men en symmetrisk versgruppering
kan, om än delvis rubbad genom de mångfaldiga öfverarbetningar
och interpolationer, för hvilka den Homeriska texten varit utsatt,
mången gång upptäckas äfven i sjelfva den rent episka berättelsen
eller beskrifningen. Tydligt nog framskymtar denna anordning t.
ex. i scenen på stadsmuren (I1. III, 161 ff.), der Helena för
Priamus namngifver och beskrifver de på- slätten uppställda grekernas
höfdingar, likaså i den berömda afskeds-scenen mellan Hector och
Andromache i Iliadens sjette bok, äfvensom i presten Chryses båda
böner i första boken, bönen om hämnd (vv. 37—43) och om
tillgift (vv. 451—-56). Sjelfva skeppskatalogen i Iliadens andra bok
visar tydliga spår af att ursprungligen hafva varit sammansatt af

!) En öfversigtlig framställning af dessa förhållanden, utmärkt lika mycket
genom fin iakttagelse som genom frihet från alla vid detta slags
undersökningar blott allt för vanliga förutfattade meningar och deraf påverkad
konstruktion, har O. Ribbeck lemnat i sin afbandling ”Die symmetrische Composition
in der antiken Poesie”, Neues Schweizerisches Musenm 1861.

Grekisk metrik. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grmetrik/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free