- Project Runeberg -  Sagor / Andra samlingen Nya sagor /
54

(1874-1875) [MARC] Author: Richard Gustafsson With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jon såg sig först omkring, men då han sänkte blicken
på sig sjelf, så märkte han att han nu blifvit en stark
yngling, glödande af hänförelse och fast besluten att söka uppnå
sanningens tempel. Han steg ned i dalen bland menniskorna,
och då han beträdde den mödosamma och obanade stigen,
så gjorde mången spe af honom, men han aktade icke derpå,
utan fortsatte sin väg, fastän han redan vid första stegen
trampade på törnen, som blefvo allt skarpare, ju längre han
trängde framåt.

Långt 1 fjärran skimrade ledstjernan, men då Jon ville
skynda efter hennes klara ljus, hördes milda, lockande toner
vid sidan af vägen, och då Jon några ögonblick följde de
klingande ljuden, så förirrade han sig i den vilda skogen och
fastnade i ett snår, så tätt och ogenomträngligt, att han icke
kunde komma hvarken fram eller tillbaka. Skarpa
ormbunkar slingrade sig kring hans armar, och törniga grenar grepo
fast i hans hår.

Och bakom honom hördes förledande röster hviska:

— Det finns ingen sanning!

— Gör du som vi, tvifla på allt och njut af lifvet!

— Vänd om och följ oss bland lek och glada nöjen!

Jon såg hur förföriska gestalter närmade sig intill honom
och bjödo honom att svalka sina brännande läppar, men då
han sträckte ut handen efter bägarne, så veko gestalterna
undan och sade: — Först måste du svärja att öfvergifva din
väg och följa oss. Ett löfte blott, och vi skola befria dig.

Länge kämpade Jon med tviflets makter, men plötsligt
märkte han den klara stjernan blinka fram mellan träden, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:23:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grsagor/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free