Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täckt började Simons lijerta att klappa så högt, att lian
tyckte sig höra dess slag.
Simon vände sig till modren och frågade : — Hvar
är klockaD, mor? — Hans röst darrade, och hans ögon
blickade ängsligt på gumman.
— Den kommer snart igen — svarade Greta utan
att sc upp.
— Hvar har du gjort af den?
Greta såg upp på Simons ångestfulla drag och
sade sakta: — Handelsman fick den som pant för det
här. — Hon pekade på maten.
Simon satte sig ned på kistan och dolde ansigtet
i sina händer.
Gumman stod en stund’ och betraktade honom
kärleksfullt. Sedan hon med förklädet torkat bort en
tår, som stannat på kinden, gick hon fram till Simon
och fattade med båda händer om hans hufvud.
— Trösta dig, gossen min, när det blir bättre
da r, så lösa vi igen klockan.
Simon steg upp och började gå fram och åter på
golfvet. Slutligen stannade han framför fiolen, som
han hängt upp på väggen. Hans blickar mörknade
allt mer och mer, och hans händer knötos, som om
han stod framför en fiende.
— Det är du, som är skulden till eländet —
mumlade han och slet ned fiolen från väggen, livarpå
han höjde den öfver hufviidet, för att i ett slag krossa
den mot golfvet. Men i det samma kände han sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
