Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
uteblefve. Denna vändning gjorde åsyftad verkan, ty den
gamle kände sig smickrad af, att man fäste så stor vigt vid
hans person. Han puttrade väl ännu emot, men hur det
var, så började han att finna allt större och större behag i
tanken på, hur han nu skulle få tillfälle att åter uppträda i
all sin glans, med den blanka medaljen på bröstet. Qvällen
före invigningsdagen sade han till Bolla, att han ämnade
följa med, och denna underrättelse gjorde henne gladare, än
hon varit på mången god dag.
Tidigt på morgonen den stora festdagen voro Bolla och
Träff i rörelse. Båda stodo färdiga i sina högtidsdrägter,
långt innan tiden var inne att gå.
Det var på sensommaren, och morgonen var mulen, men
så sken plötsligt solen fram och spred en skimrande glans öf-
ver landskapet. Detta, tyckte Bolla, var ett godt förebud till
den kommande dagens glädje, och hon kunde icke styra sin
längtan, utan tog fadren vid handen och bad, att de skulle
få gå, ty bättre att vara på vägen än att vara stilla i hem-
met och lyssna till det oroligt klappande hjertat.
En stund derefter gingo de båda genom hagen nedåt
vägen. Men länge kunde icke Bolla gå stilla. Än var det
en blomma, som lyste i en backe, och som hon nödvändigt
måste taga med, och än sprang hon till hasselbuskarne för
att pröfva, om nötterna börjat mogna. Hela hennes varelse
var full af sprittande längtan, och helst skulle hon ha velat
med fadren i flygande fart skynda till målet, men då hade
de ju kommit för tidigt, och dessutom ville Bolla dölja sin
otålighet, hvarför hon flög än hit, än dit, tills hon tyckte ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
