Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
väsende hade blifvit. Det hade kommit en lugn
säkerhet öfver hennes rörelser, en nästan fiendtlig
finhet i hennes tal och en klok aktsamhet i hennes
miner.
Men det var ingen, som gaf akt, endast Ulrik
Frederik kom enstaka gånger pä sig med att
beundra henne som en främmande, med honom obekant
person.
Bland de främmande, Augusti månad medförde,
var också en af Maries slägtingar, Sti Hög, hennes
systers man.
Fram på eftermiddagen, ett par dagar efter hans
ankomst, stodo de med hvarandra på en höjd i
skogen, från hvilken man såg ut öfver staden och det
jemna, solsvedda landet bakom den.
Stora, långsamt glidande regnmoln samlade sig
uppe på himlen, och frän jorden steg en besk, vissen
doft, som var de matta, halft utgångna örternas suck
efter lifvets vätska.
Det svaga draget, som knappt var starkt nog
till att hålla qvarnen nere vid korsvägen i gång,
susade missmodigt i trädtopparna, så att det ljöd som
om skogen modlöst klagade öfver solglöd och
sommarbrand, — och som tiggaren, som blottar sitt
öm-kansväckande sår, så tycktes de gula, förtorkade
gräsmarkerna lägga sin vissna jemmer öppen för
himlens blickar.
Tätare och tätare samlades skyarna, och enstaka
stora regndroppar, helt enstaka, föllo med ens på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
