Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Kronprins Christian som jägare tolkar sin glädje
öfver det käcka jägarlifvet under de löfrika kronorna,
spatserande damer gnola om violernas doft, barn leka
kurra gömma och plocka bär i nätta, små korgar
och muntra borgare jubla öfver den rena luften och
den klara drufvan, medan två narraktiga, gamla
käringar med förälskade åthäfvor förfölja en vacker
bondgosse.
Derpå sväfvar skogsgudinnan fram, den
jungfruliga Diana, hennes kungliga höghet prinsessan Anna
Sofia.
Hänryckt reser kronprinsen sig och kastar
slängkyssar till henne med båda händerna, under det hela
hofvet jublar.
Och skogsgudinnan deklamerar och hennes
furstlige friare för i öfverströmmande glad tacksamhet de
höga föräldrarnas händer till sina läppar.
Knappt har gudinnan försvunnit, förrän bönder
och bondqvinnor träda fram och sjunga en duett om
kärlekens lycka.
Nu följa lustiga scener slag på slag, tre unga
herrar pryda och glädja sig i det gröna, fyra
officerare äro glada, två bönder komma välbelåtna från
marknaden, en trädgårdsdräng sjunger och en poet
sjunger och ändtligen sex personer, som på allahanda
ystra instrument uppföra en mycket uppsluppen musik.
Nu slutscenen.
Det är elfva herdinnor, nämligen deras kungliga
högheter prinsessorna Änne Sofie, Friederica Amalie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
