Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Daektrup, men borgmästaren infångade mig. Då blev
jag rädd.
Jag satte mig i gräset med ryggen åt den bättre
bålen. Några körsbär hade jag tagit och jag lade alla
kärnorna på ett blad vartefter, ty jag tyckte om
grevinnan. I kastanjevalven över mig gled ett så
underligt solspel som jag först inte kunde begripa
anledningen till, ty det var kavlugnt och inte ett blad
rörde sig. Men så märkte jag att ankorna i
vallgraven rev upp glitter efter sig när de simmade, och
denna reflex kastades underifrån upp i lövvalvet.
Så hade jag ändå utgrundat orsak och verkan på
en punkt i denna underliga värld. Men hur Sofi
kunde komma gående längs vallgraven i
vördnadsfull konversation med Styvmodern, det kunde jag
inte begripa.
— Ja, om grevinnan ursäktar, sade Sofi.
— Ja, gå hon till sina studenter, min snälla Sofi,
och mycket nöje. Och som sagt, om Sofi har lust så
i nästa vecka. Denna gång var Styvmodern i vitt med
svart i stället för i svart med vitt som förra gången
jag såg henne i kapellet. Jag tyckte annars hon såg
precis likadan ut och spände ögonen i mig gjorde
hon lika häxaktigt på nytt. Men en vacker häxa det
var hon som också stundom hände i sagorna. Sådana
var de farligaste.
Hon gick hastigt bort mot den plats där bättre
folk och bättre bålar var församlade. Jag hörde
hälsningar och märkte att samtalet blev livligare. Till
sist hörde jag borgmästarens röst mycket tydligt:
io6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
