Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Så nätt och trevligt. Men när hon tackat
färdigt för det jag hade med mig och med olika frågor
nalkats mina levnadsomständigheter, sade hon
plötsligt:
— Säg, var inte borgmästarinnan på sin tid lite
förtjust i löjtnanten som sköt sig för att han fått sin
dom av läkaren? Vi disputera just om det när den
snälla Sofi var här och hälsa på nyligen.
— Dom av läkaren? sade jag. Nej, det tror jag
inte, för han var alldeles frisk i julas.
— Ack, snälla lilla borgmästarinnan, syfilis det
kan man dölja rätt så länge. Och det är inte rätt att
racka ner på honom, tycker jag, för nog var det
hederligare av honom att skjuta sig än att gifta sig.
Tänk på själva prosten Menander som gifte sig
ändå och fick en pojke som har blivit idiot.
Då reste jag mig med all den pondus jag kunde
åstadkomma och så att jag inte kunde höra gement
förtal varken om löjtnanten eller prosten Menander.
Och att jag var förvånad över den ton som rådde i
stadens stiftelse. Men då rann sinnet på gumman, så
hon följde mig ut i korridoren och frågade om jag
inte ens visste att min egen man efter löjtnantens
död börjat röja upp i det sedliga tillståndet i
Äköping? Jag vände mig om och sade hotande:
— På vad sätt då?
— Å genom att skicka flickor till Norrköping,
som aldrig gjort annat än...
— Annat än vad ?
■165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
