Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringen och alltså inte kunde profitera av en
ministerkris.
Jungfrurna och jag hade gjort oss så mycken möda
att mottaga honom värdigt, att han blev strax på
gott humör igen. Och jag försökte bättra upp mitt
anseende genom att fråga om det ändå inte också
hänt något roligt under riksdagen. Nej, det kunde
inte Julius minnas, men då morgontidningen nästa
dag nämnde Helmut Hoheneck som möjlig
statsrådskandidat i en ny ministär erinrade sig Julius att det
verkligen hänt något roligt och kallade på mig.
— Jo, du kan tro att jag gav din värda kusin
Helmut en svidande replik under debatten om oäkta
barns arvsrätt efter moder och mödernefränder!
Jag ryckte till lite som jag alltid gjorde på den
tiden jag trodde det fanns oäkta barn. Men det
märkte inte Julius, ty han var i farten att beskriva
hur han begärt ordet och frågat den siste ärade
talaren om vi inte kunde ta och införa arvsrätt för
oäkta barn efter fader också, ett skämt som
kammaren genom högljudd munterhet visade sig uppskatta.
— Åtminstone i de fall då faderskapet var höjt
över allt tvivel, hade Julius fortsatt då munterheten
dött bort. Och Helmut Hoheneck förstod att jag
syftade på sådana fall som ditt, Agnes, om också
ingen annan gjorde det.
— Men Julius, sade jag, varför är du egentligen
emot att jag skulle få ärva min mamma?
Han såg lite förvånad ut över denna motfråga,
och svarade att han inte var direkt emot, men att han
■173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
