Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karna i ditt hus? Kom aldrig mer och säg att
"kvinnor som står dig nära" inte vill ha rösträtt, för nu
vill jag det.
Efter detta skulle säkert förhållandet mellan oss
ha blivit rent odrägligt oin inte utställningen varit.
Som det nu var måste vi hålla ihop om hetsen,
missförstånden och de hotande katastroferna strax före
utställningens invigning och sedan dela
festligheternas börda och triumfens.
Under allt detta skymtade ibland Kristian, men
han såg mig utan att se.
Därmed slappnade mitt intresse för utställningen.
Eftersom detta är min historia och inte Åköpings,
så hoppar jag över utställningen ty jag var i
verkligheten aldrig riktigt där trots alla mina
hovnig-ningar och buketter åt de kungliga.
Vid midsommar skulle det bli stor folkfest och
utställningsområdet hade utvidgats med en äng som
gick ända fram till muren om Sporreholms park.
Flera majstänger var resta, där fanns äkta gamla
spelemän och mindre äkta. Jag hade gömt min
sötaste folkligaste muslinsklänning till den dagen och
satt där och väntade på att Kristian skulle bjuda
upp mig. Men han visade samma trots mot god form
som den gången då han tackat mig vid graven. När
Julius nalkades grevinnan Adéle för att bjuda upp
henne, valsade Kristian bort med henne mitt
framför näsan på utställningsbestyrelsens ordförande,
likgiltig för att alla såg det. Jag förstod då att han
med eller mot sin vilja återfallit i kärleken till Adéle.
■263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
