Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Annandag Påsk, som vanligen firas med nöjen af
stillsammare art, går Påsken ut.
Hvad päsksederna beträffar, torde väl riset, som första
fettisdagen begagnas skämtsamt som väckningsmedel, vara en åminnelse af
Christi pina, oeh betyder väl då de granna fjädrarne att den pinan
blcf verlden till glädje. Ett ganska kuriöst påhitt af en boktryckare
är det vidstående ris-trycket, hvilket var i bruk vid detta
århundradets ingång.
Aggen på påskafton torde väl icke hafva någon annan betydelse
än den att hönsen börjat värpa,- såvida de icke skola, långsökt nog,
antyda Christi uppståndelse ur grafven, återlösningsverkets utveckling
Fig. 30. Fnstlagsputs, ur 01. Magni.
ur grafvens skal. Kanske de äro en fastlagsrätt, ersättande det
under fastan förbjudna köttet.
Semlan måtte ha någon gemensamhet med det osyrade brödet
eller vara en enkel fastlagsrätt.
Att fastlagen fordom i Sverige varit firad i likhet med
karnevalen utomlands intygar Olaus Magni:
»Jag har ofta», säger han, »blifvit åtspord af förnäma menniskor
om Nordboerna bruka sådana der Mummerier och Förvandlingar. Men
de hafva snart af mitt svar förstått att narrarnes antal är legio;
derfor är narraktigheten kanske enfaldigare och renare ju längre den
kommer under polstjernan . . . Aildenstund man icke i de nordliga
länderna kan göra några fullkomligare ansigtsmasker, så betäcka de
ädlare Narrarne sina ansigten med svart siden, förändra kläderna,
binda om sig gyllene och silfvergördlar, tala med förvänd röst. Ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
