Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den södra malmen voro förlustelseställena ej synnerligt många.
Der voro också otillgängligare och långt ödsligare trakter än utanför
Norreport. Sjelfva Brunkebergsåsen var, oaktadt sin höjd, icke så
svär att besöka som backklintarne söder ut. Visserligen stötte man
här och der på en fri plats, t. ex. strax ofvanför stadsgrafven och
Söderport, det nu varande Södermalmstorg, men der var dock föga
annat än fri fägång», såsom det heter i Kristofers bref 1442 och
1444. Menniskor syntes just icke till.
Hela »Åsöna» såg ungefar likadan ut ända till dess Gustaf den
förste, 1529, gaf den trakten åt Stockholms stad. Södermalm skulle
höra under staden, men Norrmalm särskildt under slottet, till
hvilket Norrmalmsborna skulle göra dagsverken, och ännu långt
derefter voro de skyldiga att skura rummen i kungi. slottet och i
rikets kollegier.
Trögt gick det med Södermalms bebyggande ända till pä
sextonhundratalet, då förnämt folk började draga sig åt det hållet. Vi
bc-höfva endast erinra om Jakob De la Gardie och hans hustru Ebba
Brahe, som bebodde det hus, hvilket nu kallas det Schönborgska
(så benämdt efter fabrikör Schönborg som köpte det 1762). De
gamla kålgårdarne utvidgades och förskönades, men några offentliga
trädgårdar finner man icke. Om Stadsträdgården ner åt Hammarby
sjö känner man ej mycket. År 1619 köpte Gustaf den andre Adolf
af borgaren Eric Larsson en trädgård vid Fatburssjön, men
sannolikt blott för att der inrätta någon fabrik. Under sjuttonhundratalet
nämnas många trädgårdar på Södermalm, såsom Rosenlund eller
Lindroths trädgård i granskapet af Tantogatan och pestgrafvarne;
Jungens vid Gamla Prestgårdsgatan; Holländare-trädgården vid Grinds
Hage, nära Timmermansgatan; doktor Heræi mellan Tullports- och
Södcrmanlandsgatorna; Gyllenborgs trädgård och Totties malmgård
vid Stora Bondegatan; Wirvachs i Hornskroken; den grefliga
Hor-neska, sedan af presidenten Vult von Steyern, fabrikören Hoving
ni. fl. efter hvarandra innehafda trädgården i slutet af
Wolmar-Yx-kullsgatan. Den sist nämda var kanske den enda offentliga eller
åtminstone dit tillträdet icke alldeles förnekades, ty det sades dä, att
egaren »icke missunnar beskedeligt folk att der promenera». Den
sannolikt efter en Franz Zink, som hadc egendomar äfven pä
Kungsholmen, uppkallade Zinkensdam tyckes icke hafva varit offentlig,
ehuru staden förfogade öfver den platsen i senare hälften af
sexton-hundratalet. En del af den trädgården offrades i vår tid åt södra
stambanan, men den öfriga har bibehållit sig och åtminstone för tre
eller fyra årtionden sedan fick man mot en måttlig afgift — 2 sk.
banko — infinna sig der och under bärtiden förpläga sig af busk-
- ■ .-T » /. ; ff// . iy ^,,»»)/*»X- t» V »-*’ l .-C1’t rA .
K-wlS-t y ’ . 4, t-f. 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
