Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid gingo nog stockholmarna sjelfva också dit, hvilket bland
annat intygas af en versmakare som på 1820-talet skref:
Med blicken uppSt sträckt jag nu framför mig ser
en kulle, väl bebygd, med namn af Mose backe. •
(Det namnet, hoppas jag, lär stället ge kredit.
Som Adams bostad förr i Kälkstad var belägen,
som Kudbeck har bevist, sä är jag ock benägen
att tro det Moses flyttat hit,
när han att vara Kung ej mer var angelägen).
Uppför de trappors hundratal,
som leda till den höjd som nu min äträ väcker,
jag klifver steg för steg. Snart i en rymlig sal
jag pä en soffas bädd de trötta lemmar sträcker,
att sedan se den nejd som utbreds för min syn. *
Men Georg Scheutz upplyser, att man hade att leta sig väg
genom trånga och slingrande brinkar eller sträfva upp för ännu
brantare och krokigare trappor, inträngda mellan gamla träkojor och plank,
tills man ändtligen efter trägna mödor stod utanför en liten port,
porten till Mosebackes då högst tarfliga värdshus. Man steg in och
befann sig på en gräsbevuxen gård, kringgärdad af flera famnars höga
plank i vester, norr och öster, men såg ingenting mer än den blå
himlen omkring dem. På gårdens högra sida stod ett rödbrunt
trähus, dit en stenlagd gångstig ledde snedt öfver gräsmattan; det var
värdshuset. Kring brädspel och glas der inne >sutto förståndige
män», som Bellman skulle hafva uttryckt sig, och som sällan
underläto att med en viss medlidsam nyfikenhet betrakta främlingen, när
han hvarken begärde toddy eller biffstek, utan endast nyckeln till
trädgården. Tillträdet dit måste nämligen begäras särskildt och
betalas. En kyparegosse eller tjenstflicka fick tillsägelse att följa med
och öppna porten.
När den slogs upp — fortfar Georg Scheutz i sin skildring —
var emellertid utsigten lika öfverraskande då som nu; endast
terrassen befanns ännu sådan som naturen danat den — en tvärbrant
klipphylla med en gräsplan jemte några träd ofvanpå, och nedom denna
iittestupa den s. k. trädgården — en liten kryddtappa i den fuktiga
skuggan vid klippans fot, dit husets invånare kunde klättra ned på
en mot bergväggen upplyftad trappstege. De enda anstalter man
vidtagit till de här sällsynta gästernas trefnad utgjordes af en stadig
ledstång utmed bråddjupet, efter den vanliga modellen vid
landsvägs-gropar, och några på gräsmattan under träden utstälda små bord med
’ Stockholm, phiiosophisk, satirisk och poetisk mtllning. Första häftet.
Stockholm 1S23. iAJ C&ttA-J’rx-C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
