Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och öfverståthällarembet nekade den att fortsätta resan till
Stockholm. Näst följande år infann sällskapet sig här utan hinder från de
stockholmska myndigheternas sida, och Foureaux vardt en mångårig
gäst här, mycket omtyckt af Stockholms allmänhet.
Han var dock icke utan medtäflare. Redan 1828 fick
konstberida-ren Gauthiér tillstånd att på Djurgården visa sin skicklighet och att
uppföra en manege. Samma år hadc en annan konstberidare, Kuhn,
erhållit en plats i granskapet af Hasselbacken, egentligen dock för
att der uppföra ett ridhus och gifva undervisning i ridkonsten. Det
var mellan Kuhns och Gauthiers områden, som konditor Pohl året
•derefter anlade sitt schweizeri. År 1833 skaffade Foureaux sig
tillstånd att på den plats som Kuhn innehaft bygga en manége för
förevisningar inom den »högre ridkonsten», men också för lindansning
och akrobatiska prof. Sex år derefter fick en tredje fransman,
Tour-niaire, också idkande samma »konst», tillstånd att på samma ställe
sätta upp en mycket större manégebygnad. För platsen skulle han
betala 300 riksdaler årligen samt dess utom för hvarje föreställning
till kungl. teatern erlägga en särskild afgift, hvilken vanligen steg till
200 riksdaler banko och derutöfver.
Sedan Foureaux försvunnit från Stockholms synkrets, täfiade
Gau-thier och Tourniaire i många år om allmänhetens gunst, till dess ett
nytt sällskap, under anförande af direktör Guerra, kom med nya
föreställningar eller som allmänheten åtminstone inbillade sig vara nya.
Den gamla Gauthierska manegen refs ned, men ännu många år
efter dess borttagande syntes på Djurgårdsslätten, midt emot
ingången till Tivoli, ett stort cirkelformigt märke i marken, der intet gräs
ville växa och som antydde området af den forna arenan. Den
Tour-niairska manégen brann natten efter 1 Maj 1847. Redan i Februari
samma år hade maskinmästaren C. Mothander erhållit
riksmarskalks-embetets resolution på öfverlåtelse till 1851 års slut af den plats
hvarå nyss nämda manégebygnad var uppförd, och den 24 Juli 1847
fick Mothander rättighet att uppföra en ny manégebygnad, i
hvilken sedermera många konstbcridarsällskap uppträdt till
stockholms-allmänhetens förlustande.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
