Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
GATMUSIK OCH fOLKHöJE.V
rike>. På hösten samma år spelade han apans roll i den komiska
pantomimen -Jocko eller apan beskyddad af magiens.
Stockholms allmänhet tyckes stundom iiafva med stort intresse
sett menniskor spela apa. Många minnas ännu den tyske
bal-lettmästaren Heinrich Springer, som ej blott på Djurgårdsteatern,
utan äfvcn pä den kungliga scenen med stor framgång uppträdde
som apa i »Kärlek och hämnd eller den amerikanska apan»,
melodram i 2 akter, samt »Domis död», melodram i i akt, hvilka stycken
drogo till k. teatern ett stort antal skådelystna i början af 1838, och
det första af dem lär hafva gifvit en inkomst af 33,351 rdr. Elfva år
senare spelade en annan tysk också apa på kungl. teatern, nämligen
den komiske pantomim-dansören Klischnig, som uppträdde i
»Trollkarlen eller apan och fästmannen» samt i »Jocko eller den
brasilianska apan». Smaken hade dock, tyckes det, något ändrat sig, ty
det först nämda stycket gick ej mer än fyra gånger, och det andra
endast två.
Verkliga apor hafva naturligtvis ofta förevisats och täflat med
de falska. Vi veta dock icke, att någon af dem någonsin gjort
sig ett namn. Det hafva hundar deremot gjort. För femtio år
sedan visades t. ex. en pudelhund som hette Munito och som väckte
mycket uppseende för sitt stora förstånd och sin exempellösa
skicklighet. Han skall till och med hafva »surprenerat» sin egen
husbonde och lärmästare, signor Castelli d’Orina. Munito insjuknade
under sommaren 1830, och allmänheten visade mycken oro för
sjukdomens utgång, men lyckligtvis vardt den märkvärdige pudeln
åter frisk och uppträdde snart igen, då tillsammans med sin son,
■ äfven en pudelhund», heter det i annonserna. Förevisningsstället
var värdshuset Tawern i guldsmeden Sandbecks egendom Sofieberg
vid Djurgårdsslätten. Man gaf två föreställningar hvaije
eftermiddag, en kl. 5 och en kl. 7. Första platsen kostade 24 sk., den andra
16 sk. banko.
Lejon och andra vilda djur fördes äfven någon gång i äldre
tider till Stockholm, mest dock såsom skänker till någon kunglig
person, men äfven i sä fall förevisades djuren vanligtvis för
allmänheten. Ar 1647 fick drottning Kristina ett lejon i gåfva från hertig
Jakob af Kurland. Året näst efter hitfördes ett dylikt djur som
Kö-nigsmarck tagit i Prag. År 1731 fick Fredrik den förste till skänks
af deyen i Alger tvä lejon, tre tigrar, en vildkatt och — en frigif
ven slaf. Sedan djuren någon tid här visats, skänktes de till August
den andre i Polen. De lejon som hitsändes under Kristinas tid
förevisades på Slottsbacken, ungefär der obelisken nu står. Platsen
kallades också Lejonkulan, hvilket namn öfvergick till nya Bollhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
