Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Stockholm monne grassera
then grufuelige pesten tå,
thär af dogo store och små.
Sedermera bortrycktes 9,000 stockholmare på det enda året 1451,
och 15,000 året 1484, då »folket strömmade till Svartmunkaklostret,
som nu är Tyska kyrkan» och sökte för ett medelmåttigt vaxljus
bot vid dess »altare med belåtet om Christi nedertagning af korset>.
Ar 1495 sköflades Stockholm af eldsvåda, öfversvämning och pest,
hvarigenom 18,000 stockholmiter ströko med. Under 15 och
1600-talen förekom pest här många gånger. År 1623 bortryckte den
sjukdomen 20,000 menniskor.
Fullständigare äro underrättelserna om pesten tyio, hvilken
företrädesvis tagit Stockholm till vistelseort. Förebuden till den store
härjarens ankomst läto redan året förut spörja sig. I början af året
var kölden så stark, att Östersjön låg tillfrusen. I Sverige stodo ckarne
sommaren derefter liksom förvissnade. Då snön smälte, uppkommo
öfversvämningar. Följden var missväxt, och landet öfversvämmades
af tiggare. Så kom Pultavadagen — och derefter pesten.
Redan den 25 Augusti 1709 utfärdade senaten en förordning
om karantän. I Sandhamn och Vaxholm skulle fartyg ligga i
fyratio dagar (deraf namnet quarantainc). Den 2 September 1710
förbjödos skärkarlar och roddarpigor vid lifsstrafif att sätta i land folk.
Men då var pesten redan inne i Stockholm. Den säges hafva
inkommit med liffländare, som flyttat öfver Östersjön för de segrande
ryssarne; och detta bestyrkes af den omständighet, att sjukdomen
först yppade sig i det hus på Ladugårdslandet, der de tagit in.
Sjukdomens symptom voro bölder i ljumskarne och armhålorna. Nu
förordnades om pesthus, pestdoktorer och pestbarbcrarc. Och
apoteken Björnen, Lejonet, Förgylda Örnen (sedan Korpen) och
Enhörningen förordnades till pestapotek. Läkarne och pestpresten skulle
bo tillsammans i barberaren Zicrvogels hus på Kungsgatan (sedan
Stora Nygatan), och en »målad Rosenkrantz» borde beteckna deras
bostad. Liken insveptes i kläderna, lades genast i grafven med kalk,
och rökningar med tjära anstäldes. De smittade husen tecknades
med ett hvitt kors hvilket vid lifsstrafif icke skulle få utplånas.
Hundar och kattor dödades saklöst; på torg och gator röktes med
enris och hästgödsel tre gånger om dagen.
Som kyrkögårdarne snart blefvo öfverfulla, upptogos nya
be-grafningsplatser. Sådana voro de vid Rörstrand och
Båtsmanskyrko-gården pä Ladugårdslandet. Den s. k. fattigkyrkogården på
Ladugårdslandet (fig. 77) var så öfverfyld med lik, att jorden knappast
täckte dem. Trädgårdstomten ytterst på Badsfugatan å norr upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0196.html
