Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det till Sverige, och för dessa många tjenster erhöll han åtskilliga
förläningar samt upphöjdes, 1637, i adligt stånd, då han tog namnet
Liljecrona. Han dog 1647.
Under det König var frånvarande i något af Gustaf Adolfs krig
införskrefs från Tyskland Philip Schmidt som antogs till
hofapote-kare, men fick tillåtelse att till Stortorget flytta det inom slottet
varande medikamentsforrådet. Något annat apotek synes då icke hafva
funnits till allmänhetens betjenande, och de apotek som Busenius och
Wallden möjligtvis öppnat hade sannolikt för längesedan upphört.
Men samtidigt med Schmidts privilegium utfärdades ett dylikt för
den ofvan nämde skotske läkaren Jakob Robertsonus, hvilken
öppnade sitt apotek vid då varande Kungsgatan, nu Stora Nygatan, der
det under skylten Markattan fortfor att hållas i öfver två hundra
år, ända till dess det, 1861, flyttades till Stora Badstugatan å Norr.
Från och med 1620-talet hade Stockholm således två apotek,
och var den egentliga staden i det afseendet tämligen väl försedd,
men i förstäderne fans icke någon medikamentsförsäljning. Om
be-hofvet af läkemedel var aldrig så trängande, kunde de på Norr- eller
Södermalm likväl icke nattetid förskaffa sig något, enär stadsportarne
då voro stängde. För att afhjelpa detta, fick Liborius Fintzenhagen
1648 privilegium på ett apotek som
skulle ligga i norra förstaden. Hvar
detta låg är nu okändt, men dess
medikamentsförsäljning tyckes hafva
sammansmält med det Schmidtska
apotekets, som af Daniel Roberg
1675 flyttades från staden till
Norrmalm. Det senare hade ända till den
tiden kallats slottsapoteket, men tog dä namnet Lejonet och fick
till skylt ett liggande lejon. Läget var då i hörnet af
Regeringsgatan och Norrmalms (Gustaf Adolfs) torg. Enligt hvad
Sack-lén och efter honom Wistrand uppgifva, skall detta apotek också
hafva legat på två andra ställen vid samma torg innan det
förlädes till sitt nu varande läge, i hörnet af Regeringsgatan och
Jakobs Kyrkgata. Ett af de nämda ställena vid torget var måhända
i det Celsingska huset, ty då detta hus ombygdes, fans der en större
apoteksmortel, hvilken tyckes hafva tjenat till skylt och som nu
sitter i en nisch på det n. v. apoteket Lejonets gård.
Anmärknings-värdt är dock, att på morteln finnes årtalet 1650, vid hvilken tid
intet annat apotek än möjligtvis Fintzenhagcns legat i den trakten.
På morteln står devisen ora et labora samt ett sammanbundet T.H.
men någon apotekare T. H. i Stockholm känner man icke.
Fig. 77. Apoteket Lejonets
gamla skylt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
