Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tretton år derefter brann hela staden, utom slottet och kyrkan:
»Hela byn lijder thet elsmen,
för ivtan byrckiorna allen,
the blefvo frälslc med stor ncidh
från then grymma loga och glödh».
År 1495, samma år som pesten rasade och bortryckte 18,000
menniskor, skall, enligt uppgift i Peringskiölds samlingar, en
fjerdedel af staden hafva brunnit.
Då vådeld icke tog med sig en eller annan stadsdel, brändes
stundom stora sträckor af fienden eller af våra egna höfdingsmän
för att dermed göra fienden skada. Så skall Karl Knutsson hafva
låtit afbränna en mängd hus utanför staden, på det att den
upproriske crkebiskopen ej af dem måtte hafva någon nytta och kunna
intaga Stockholm. År 1501 tände danskarne, som innehade slottet,
eld på staden, då femtio hus nedbrunno.
Under Gustaf den förstes tid härjades staden af eld flere
ganger. År 1555, medan Gustaf höll på att bryta bort ett stycke af
Stockholms stads kyrka (Storkyrkan) på östra ändan, som tycktes
vara för nära in på slottet, yppade sig en vådeld på vestra sidan
om staden, som förderfvade hela Vesterlånggatan, utom några andra
hus, som då voro bygda närmare åt sjön.
Denna eldsvåda inträffade halftannat århundrade efter den stora
hvilken gaf anledning att börja tänka på den ständiga fara som låg
i trä- och korsverkshus, täckta med halm eller spån, näfver eller
bräder, och likväl hade, tyckes det, ej mycket af de gamla
byggnadsämnena utbytts mot tegel. Efter en af de stora eldsvådorna
under Gustaf den förstes tid förordnade han, att alla trähus i staden
skulle rifvas och stenhus i stället uppföras. Men ännu under Erik
den fjortondes regering voro stenhusen ganska sällsynta. De
kungliga påbuden efterlefdes icke. Den som med större kraft
genom-drcf dem var den byggälskande Johan den tredje, men ännu långt
efter hans tid funnos torf- och näfvertak i den inre staden, och
derfor brann det lika friskt, om ock kanske icke i samma ohejdade
utsträckning.
Under sextonhundratalet började förhållandena i den gamla
staden att bättras, men då kom ordningen till sjelfva det kungliga
slottet. Redan under Gustaf den förstes regering, år 1525, brunno, efter
hvad Erik Jörensson Tegel meddelar, > Konungsmaket och
Sölff-Cam-maren slätt aff, ther utaff Konung Gustaff en stoor Skadha bekom •.
I början af 1641 kom elden lös i nordvestra delen af slottet,
motsvarande ungefär n. v. vestra hufvudsidan, åt yttre borggården,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
