Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brinna. Men den elden kunde icke gifva tillräckligt aftonnöje,
hvar-för kuskarne tände på det tak som var lagdt på Peter Bokbindares
bod och brände åtskilligt annat. Derefter gingo de öfver torget och
bröto ned munsiör Claus Sirkers Bagares bod och brände den i
grund. Jernspikar och lås kastades på folket som gick förbi, och pä
husen och brädbodarnc rundt omkring slungades glödande heta jern.
Dernäst stucko de eld på en fattig skoflickares bod som stod
bredvid salig borgmästaren Grundels halfbyggda hus. Fru Anna
Skytte talade från ett fönster och varnade mordbrännarne, att de icke
skulle fara fram pä det sättet och bränna upp hela malmen. Men den
förmaningen aktade de icke, utan vältade skoflickarboden från väggen
ned i elden, och boden med allt hvad deruti var, läster, skor och
verktyg, brann upp. En jerngryta som stod i boden och var glödande
het kastades på de andra träbodarne för att antända dem, idet dock
Gud icke tillstädja ville».
Efter dessa bragder gingo våldsverkarne löst på Bengt Bagares
bod, stucko med värjorna genom springorna och ville med »gewalt.
hafva äfven den boden på elden. Pigan Annika Månsdotter, som
låg i boden, skrek och ropade på hjelp. De vilda kuskarne
lof-vade att kasta både henne och boden på elden och hade
otvifvel-aktigt uppfyllt löftet, om de kunnat få boden lös, men nöjde sig
att sparka sönder dörr och lucka. Våldet fortsattes sedermera
mot en annan bod, Anders Bagares, och hadc de fått eld på den,
är det troligt, att branden förstört alla hökarbodarne pä torget jemte
Ryssgården och i trakten liggande hus.
Och huru slöts denna mordbrand? Jo, »när förbemälda
öfver-dådiga bofvar således grasscrat in mot klockan 4, skildes då deras
rotha åt af orsak att herrarnc som i gästabudet voro reste då hvar
till sitt».*
Under allt detta förskräckliga oväsen och under det
brädbo-darne på torget brunno hade herrarne suttit helt lugnt mellan skål
och vägg.
Året efter ofoget på Södermalmstorg uppkom vådeid i samma
stadsdel, och ett hundra femtio hus nedbrunno. Detta var dock
endast tre år efter det Stockholm fått en ny brandordning (den 10 Maj
1661), genom hvilken »allehanda oskickligheter och vanartige
stycken som vid brand och eldsvåda pläga förelöpa, till stadens och
in-vånarnes gagn och nytta härefter kunna hämmade och rättade varda .
Enligt denna brandordning skulle staden (inom broarne) delas i
fyra qvarter under livar sin rådmans öfverinseende, och i hvarje
qvar-ter tvä ärlige gode män af borgerskapet förordnade varda till brand-
Handlingar i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
