- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
278

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfventyr.» Bearbetningarnes antal sedan är stort, men huru man
än stympat och förfuskat det odödliga originalet, har idén ändock
Iefvat, lyst igenom och verkat befruktande.

Att boken är spridd öfver hela verlden, att till och med
araberna öfversatt den åt sig under namnet Dur-el-Bakul, Hafvets perla,
är bekant. Att den öfverlefvat alla modets nycker, alla revolutioner
och reaktioner, visar att den har behandlat en hela mensklighetens
lifsfråga, att den uttalat allas längtan, berört allas hjertan. Derför
har den ock i gamla Stockholm varit en vigtig faktor i
barnaupp-fostran under mer än 150 år.

»Det gifves en bok», säger Rousseau, »som efter min åsigt
innehåller den bästa afhandling om en naturenlig uppfostran; denna bok
är Robinson Crusoe.»

Förträffligt har Oehlenschläger skildrat det intryck boken gjorde
vid sin utkomst på samtiden och dermed har han ock rest den ett
monument som står:

»T hvarje hus man läser Robinson ;

Den unga ladyn med de gyllne lockar
Sitt hufvud stöder mot sin randa arm,

Me’n ögat girigt ilar genom bladen;

Den gamle köpmannen vid sin pulpet
Sa ifrigt läser om den öde ön,

Att han förgäter conto; lilla miss
Och hennes älskare med undran tänka
På unge Fredag och på Vildame,

Och glömma till och med bort sjelfva månen:

Den lilla gossen lyssnar uppmärksamt
Uppå sin pall, när gamla mormor läser;

Den stränga domaren i hemlighet
Tar med sig Robinson i sjelfva domstoln,

I sakristian prestcn, der han låtsar

För klockarn, som han läste sin predikan.

I kungaborgen har man boken bunden
I maroquin med guldsnitt, medan tiggarn
På gatan sitter med en smutsig lunta,

Som han lånat sig; den lärde glömmer
För detta arbet’ sina folianter. —

Vid himlen, det är likväl skönt att verka
Med snillets kraft uppå en hel nation —.«»

I de fattiga stockholms barnens lif har Robinsons underbara
äfventyr dock icke haft så mycket att betyda, ty den boken har varit dem
för dyr. För dem har godtköpslitteraturen, skillingstrycket som
kö-pes i snusboden och är »tryckt i år» varit trollspöet som öppnat
fantasiens ljusare rymder. Och det har dock icke varit dålig
spis, ty det är hela det soliga Indiens och Arabiens uråldriga sago-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free