Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner ett förvånande stort antal krigsmän, ty allt som oftast stöter
man på en skolgosse, livars fader ar miles gregarius, simpel soldat,
eller legatns pedestris eller miles in satellitio regio pedestri
(gardeskarl) eller eques in tegione primaria equestri (liästgardist).
Sällsyntare är att finna en underofficer, t. ex. en fältväbel, men denne får
dä också följande ståtliga latinska benämning: Ductor manipnli
pn-marice legionis levis armatnræ, d. v, s. vid lätta dragonerne.
För öfrigt var fadern murare, jernbärare, kock, skeppare, matros,
mjölnare, palmmätare-ålderman (inspector illorum qui pålmos erignnt.
in quibus ligna venduntur ut et foenum). Man finner endast en och
annan handtverksmästare, såsom skräddare, skomakare o. s. v., men
väl en fiskare (piscator apud comitissam Piper).
Några få gossar voro från landet, men det märkliga är att de
flesta, åtminstone på 1720 talet, icke bodde i den inre staden, utan
på malmarne, och detta fastän »Malmskolorna. då länge funnits. Så
bor en mjölnarson i qvarnen vid Kungsbacken, andra gossar vid
Hötorget (Forum foenarintn), Luntmakargatan, Seved Hats gata.
Styr-mansgatan och andra gator på Ladugårdslandet, Stora Badstugatan,
Hornsgatan och gator ännu längre bort pä Södermalm, t. ex.
Bondegatan (Pia te a rusticorum). Stundom har gatornas latiniserande icke
kunnat ske utan mycket bråkiga omskrifningar, såsom dä
Luntmakare-gatan kallas Platea qui kabet nomen ab iis qui couficiunt funieulos
igniarios. Deremot äro Platea Baggiana, Kindstadiaua, Cornea.
och äfven Cellis molestiarum (Besvärsbacken) icke så tillkrånglade.
Kåkbrinken fick det vackra namnet Col/is eippi infamis prope forum
magnum.
’Men antingen lärjungen bodde vid Forum coactorum
(Packartorget) eller Platea Sacerdotum (Prestgatan), sä hände det, att vid
hans namn antecknades, att han ingenting kunde — puer nikil tenet
— möjligtvis med ett tillägg: »utom katekesen», eller till och med
mindre än ingenting — puer tenet qnasi nihil, immo minns nikilo.
Under hela 1700-talet tyckas omkring femtio lärjungar hafva
in-skrifvits hvarje år, och hela antalet af dem som bevistade skolan
utgjorde omkring ett hundra femtio årligen, således mindre än på
1600-talet. Gossarncs ålder växlar mellan sju och sjutton är.
Att skolrummet i de äldsta tider varit oeldadt, tyckes, såsom
vi redan omnämt, vara tämligen visst, och ehuru sedermera, i 1649
års skollag, säges, att skolan icke finge sakna spisel, ser det dock
ut, som skulle det påbudet ej alltid hafva skyddat mot kölden. När
ved icke bestods af allmänna medel, skulle lärjungarne skaffa bränsle,
men ännu 1731 klagades, att hvarken lärare eller lärjungar kunde
göra något för köld i skolan. Det var den nitiske rektor Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
