Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1868—69, för att sedan hålla sig högre under Gymnasii hela
återstående tid.
Det var med en känsla af stolthet som skolgossen gjorde sitt
inträde i det gamla Riddarholmshuset och genom den hvälfda
förstugan (fig. 143), der den ofvan nämda Kagge-Ribbingska stenen
ännu har sin plats, hann trappan till lärosalarne. Skilnaden mellan
skolan och gymnasium ansågs under några årtionden nästan lika stor
som mellan det senare och universitetet. Gossen tyckte sig hafva
tagit en riktig lärdomsgrad, när han väl undangjort sin
inträdesexamen till Gymnasium. Men med nämde examen voro pröfningarna
icke slutade; ett helt pröfvoår återstod för att uppfostras till
san-skyldig gymnasist, och den pröfningen verkstäldes icke af lärarne.
utan af äldre kamrater, i synnerhet af den afdelning som var
närmast öfver den nykomne. Pcnalismen var i åtminstone ännu ett
par årtionden efter gymnasii öppnande i full verksamhet. Under
den tiden var läroverket deladt i två hufvudafdelningar, Öfre och
Nedre Ringen, hvilka åter voro livar för sig indelade i sufieriorer
och inferiorer.
Det var i synnerhet superiorerne i Nedre Ringen som
tyranniserade samme Rings inferiorer, de från skolan senast uppflyttade.
Superiorer och inferiorer sutto i samma rum, ty lärosalarne voro
endast tvä, men de hade derför icke samma rättigheter. Tiljan
utgjorde den stränga gränsskilnaden, en högst betydelsefull golfplanka,
som gick från katedern till kakelugnen pä tvären, under det de
andra plankorna voro lagda efter rummets längd, från dörren till
motsatta väggen, med fönstret ut åt Mälaren. En superior gick med
hatten på hufvudet långt på andra sidan om tiljan, men en inferior
måste helt underdånigt taga af sig mössan redan i förstugan och
vågade icke en enda gång på hela året träda öfver den ödesdigra
plankan. Kroppslig aga sparades icke, om någon inferior varit nog
fräck att sätta sin fot pä tiljan.
Det kunde också hända, att inferiorerne för någon allmän
förseelse mot superiorerne tvungos att falla pä knä och kyssa tiljan,
ett ganska förödmjukande straff, som den straffade underkastade sig
endast i förhoppning att taga skadan igen, när han, året derefter,
skulle som superior sjelf tukta inferiorer. Någon gång kunde det
väl hända, att några om sitt menniskovärde mer än vanligt
öfverty-gade samt med duktiga armar utrustade inferiorer gjorde uppror, men
detta undertrycktes snart genom de kraftigaste mått och steg frän
superiorernas sida.
Ett älskningsnöje för superiorerne var att stoppa en eller ett
par inferiorer ned i en uti öfra förstugan stående vedlår, stänga till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
