Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Erieus Thomæ Storm, 1649, till och med Johan Söderlind
vår tid. En och annan af dem har gjort sig känd i samhället, några
dock icke till sin fördel. De flesta lemnade rektoratet för att mottaga
något prestembete. Under de senaste hundra åren hade skolan blott
tre rektorer, nämligen Daniel Djurberg, den flitige geografiske
författaren, som var rektor under 1780—1S20, Johan Gustaf Trysén
1820—44 samt Johan Söderlind 1845—80.
Under skolans första år voro lärjungarne 80. Mot slutet af
1 1600-talet hadc antalet stigit betydligt, men minskades under näst
följande århundrade för att i vårt århundrade åter tilltaga, så att
det under de två sist förflutna årtiondena höll sig mellan 200 och
250 samt vårterminen 1880, skolans sista termin, utgjorde 2t6.
Nu tillhör Clara skola helt och hållet gamla Stockholm.
* *
*
Tio år efter Clara skolas upprättande hadc Stockholm
åtminstone en Malmskola till, kanske två, ehuru den ena, på Södermalm,
icke tycktes hafva kommit riktigt i gång förr än aderton år efter
Clara. År 1652 hade förordnats, att det skulle finnas två barnskolor
på norra malmen och en på den södra. Den som först sökte
efterkomma det påbudet var magister Olaus Jonae Skough, kongl
hof-predikant och kyrkoherde i S:t Jacob. År 1659 böljade han med
en >skolinrättning» i den församlingen, men som kyrkans inkomster
denna tid ännu voro ganska svaga, kunde icke någon stadga i
skolväsendet och synnerlig båtnad deraf för församlingen vinnas.*
Kyrkoherden Magnus Pontinus, Skoughs närmaste efterträdare,
förmådde kyrkorådet att besluta om anskaffandet af egen skolgård.
Förslaget att bygga skolhus på kyrkogården öfvergafs snart, och är
1680 köpte församlingen en gård på d. v. Näckströms eller Lilla
Trädgårdsgatan.** Köpeskillingen var 5,500 dal. k:mt, men till
förbättringar åtgingo dessutom 3,000 daler. Då Pontinus flyttade från
Stockholm för att tillträda sitt biskopsembete i Linköping voro »både
skola och skolgård i så godt stånd, som i anseende till den tiden
stod att förmoda», säger Witting.
Redan i början af 1700-talet och i synnerhet efter pesten 1710
tyckes Jacobs skola dock vara på förfall, både livad undervisning
och skolhus vidkom. År 1719 fick skolan 2,000 dal. s:mt af fru
Elsa Guthermuth, enka efter kongl. sekreteraren och läraren för
• F. L. Witting: S:t Jacobs Minne. Sthlm. 1771.
** På en del af den tomt, som nu är bebyggd af Wilhelm Da vidson, med adress-
nummem 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0344.html
