- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
343

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sala, Kalmar, Malmö samt på Gotland, i Upland (Alsike) och i
Stockholm.

Detta sist nämda skall hafva sin upprinnelse på 1300-talet, egt
prebender och altare i Storkyrkan, vid sydvestra dörren under
läktaren. Gillets samlingslokal eller stuga låg redan tidigt vid
Skomakaregatan, >på högra handen ifrån torget», och kallas i
handlingarne Helga Lekarna gård. Den bestod 1436 af två hus: curia
inferior eller egentliga gillestugan och curia superier. Här höllos i
äldre tider sammankomsterna. Då ledamöternas antal sedermera
betydligt ökats, hyrdes rum stundom i Vårfru Gillestuga, stundom i
S:t Gertruds; mindre sammanträden höllos i Storkyrkans sakristia.

Ehuru gillet egentligen var ett andligt sådant for Stockholms
klerkeri, blefvö dock bröder och systrar af alla stånd antagna.
Kungliga och furstliga personer, riksråd, riddare, embetsmän, borgare,
handtverkarc, bönder, drängar och pigor; ingen som fört en
oförvitlig lefnad och kunde erlägga afgiften var derifrån utesluten.
Ordentliga tiden till nya ledamöters antagande var då »gillet blef drucket»
och vid de fyra större begängeiserna, dock kunde intagning ske
äf-ven vid andra, mindre sammankomster.

Med hvilka ceremonier receptionerna skedde vet man numera
icke. Inträdesafgiften var ganska skiftande, och om den ej kunde
utgöras i pengar, erlades den in natura, såsom med guld- eller
silfver-pjeser, tennkannor, kopparflaskor, messingskittlar, grytor, vapen,
sängkläder o. s. v. Men i synnerhet var vax ett gångbart
betalningsmedel, emedan stora förråd af detsamma åtgingo till ljusen, både i
kyrkan och på gillesalen.

Gillets förnämsta embetsmän var åldermannen. Honom måste
alla såsom sin förman med heder och lydnad bemöta, och då han
med klockan äskade ljud, måste hvar och en tystna, vid vite af ett
halfpund vax. Han skulle vara prest och valdes på ett år. Till
biträde hade åldermannen två klerkbröder, kallade stolbröder, vid
hvil-kas sida funnos medhjelpare eller skaffare, som hade att beställa om
gillets hushållning och framför allt om det som hörde till
gillesdrick-ningen. Derjemte funnos andra betjenter, hvilka dels voro ständiga,
dels tjenstgjorde vid vissa tillfällen.

De förra voro: Kapellaner som förrättade messorna uti de kor
som gillet egde i Storkyrkan;

Klockaren vid bykyrkan som hade årlig lön för ringning och
klämtning i primklockan; hvarförutom han drog försorg om
ljusstöpning och duktygstvätt;

Orgamästarcn som skötte orgelverket vid gillets gudstjenst;

Orgtramparen som fick 2 penningar i veckan, dä han tram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free